- Publicerad
- Uppdaterad
Trots minskad tillväxt och omvärldsoro visar Sveriges ekonomi hög aktivitet. Men det är inte enkelt att bevara god sysselsättning och återställa hushållens köpkraft samtidigt som inflationen ska komma ner, enligt Handelsbankens senaste konjunkturrapport.
Realtid.se
Statens finanser är starka men regeringen gasar kanske väl försiktigt med hänvisning till inflationen, enligt Handelsbankens ekonomer som bedömer att BNP faller med 0,6 procent i år, är oförändrad nästa år och stiger med 2,4 procent 2025. Jämfört med euroområdet var tillväxten klart svagare i Sverige andra kvartalet, men sett till utvecklingen sedan 2019 har svensk BNP utvecklats starkare. Även sysselsättningen har ökat mer i Sverige.
–Vi kan konstatera att svensk ekonomi svänger mer än euroområdet både upp och ner men att den underliggande är starkare än många tror, säger Christina Nyman, Handelsbankens chefsekonom i en kommentar till rapporten.
Trots negativ BNP-tillväxt har sysselsättningen fortsatt att öka under första halvåret till toppnivåer och därför är det svårt att säga att vi är inne i en bred lågkonjunktur, enligt Christina Nyman.
2024 räknar Handelsbankens ekonomer med att arbetskraftsefterfrågan svalnar och att svensk ekonomi går in i en mild lågkonjunktur.
– Vi väntar oss att centralbankerna påbörjar en gradvis lättnad av penningpolitiken först runt mitten av 2024 och en successiv nedgång i inflationen som pågår in i 2025, säger Christina Nyman.
Handelsbanken tror att Riksbanken tvingas fortsätta höja räntan för att bekämpa inflationen men kronan blir ändå fortsatt svag. Handelsbankens räknar med två ytterligare räntehöjningar, i september och november, till en styrränta på 4,25 procent.
– Riksbanken kommer inte att börja sänka räntan förrän den känner sig trygg med att inflationen närmar sig inflationsmålet. Vår bedömning är att det sker i september 2024.
Först nästa år, när osäkerheten om räntor och inflation minskat, kommer kronan blir starkare, enligt bankens ekonomer.
Hushållens reala disponibla inkomst har minskat med drygt 3 procent mellan första kvartalet 2022 och andra kvartalet 2023, den största nedgången sedan 90-talskrisen. Hushållens sparande har samtidigt legat kvar på en relativt hög nivå.
Boräntorna bedöms nå sin topp först i slutet av året. Först därefter återhämtas hushållens inkomster och bostadspriserna långsamt.
– Att få ekonomin att mjuklanda är en utmanande uppgift. Behovet av vård, skola och omsorg blir inte mindre för att inflationen är hög och även med de tillskott som väntas i budgeten består risken att det kan behövas besparingar för att hantera ökade kostnader, säger Christina Nyman.