Sveriges klimatambassadör Mattias Frumerie, Formas generaldirektör Johan Kuylenstierna, David Frydlinger, partner Cirio med flera talade på konferensen. I panelerna fanns representanter för bland andra IBA (International Bar Association), European Bank for Reconstruction and Development, AFRY, StoraEnso, Nasdaq, Debevoise &Plimpton, Baker McKenzie och Mannheimer Swartling.

Mattias Frumerie betonade att alla länder måste göra mer för att bidra till klimatomställningen. Han nämnde de nyligen antagna målen för utfasningen av fossila bränslen med en fastställd tidslinje samt en fördubbling av energieffektiviteten. Behovet av globala ramar för klimatanpassning och möjligheter att omfördela resurser för att bekämpa klimatförändringarna lyftes också fram.

Johan Kuylenstierna delade sin optimism över hur företagssektorns driver utvecklingen i klimatomställningen. Han visade hur teknologi kan spela en avgörande roll och hur exempelvis solenergi har överträffat förväntningarna. Diskussionen rörde sig också mot en förändrad mentalitet där fokus har skiftat från att se de omfattande problemen som klimatförändringarna innebär till att omfamna möjligheterna. Det är inte en ”omställning” utan en genomgripande transformation, menar Johan Kuylenstierna.

Klimatrelaterade tvister ökar stadigt och ett antal domar har nyligen publicerats. Det handlar bland annat om stämningar av regeringar och företag, investeringstvister och kommersiella tvister relaterade till övergången. Ett högaktuellt exempel är Aurora-målet*. Advokat Anna Rogalska Hedlund samt Ida Edling, talesperson för Aurora var på plats och refererade bland annat till det nyligen avgjorda klimatmålet i Schweiz.

Konkreta åtgärder diskuterades för att integrera klimatperspektiv i kontrakt och affärsverksamhet. David Frydlinger visade hur lagstiftningen på området är uppbyggd. Nya lagar inom hållbarhetsredovisning** sätter press på företagsledningar och styrelser att anta netto-noll åtaganden, vilket kräver en integrering av klimatmål i organisationens juridiska struktur och affärsavtal med exempelvis leverantörer och kunder. Många affärsavtal är idag skrivna på ett sätt som direkt motverkar målen, i en tid när prispress var fokus.

I panelerna diskuterades behovet av att jurister blir mer medvetna och ökar sin kompetens i klimatfrågor för att kunna hjälpa företagen att praktiskt implementera till exempel netto-noll strategier.

Frågor som hur man säkerställer att finansieringsflöden når hållbara projekt och hur man hanterar risker och ansvar i klimatrelaterade frågor togs upp. Framtida kapitaltillgångar driver företag att omfamna hållbarhet.

På konferensen konstaterades att klimatrelaterade frågor kommer in i nästan all juridik. Det är nya regelverk, energiomställning, koloxidutsläpp, miljöskydd, tvister men också gröna avtal, due diligence samt finansierings- och rapporteringskrav.

–De aktörer som tar sig tid att förstå och bemästra det nya juridiska landskapet kommer att vara morgondagens vinnare. Investering i kunskap inom det här området kommer att vara av stor betydelse för framgångsrikt företagande, säger Annette Magnusson, Climate Change Counsel.

–Klimatjuridiken*** ökar med växande styrka och en snabb kompetensökning krävs. Law and Climate Change Summit fungerade som en plattform för att lyfta de utmaningar och möjligheter som klimatförändringarna innebär för jurister, näringslivet och samhället i stort, säger Kajsa Palmberg, affärs- och marknadschef på JP Infonet som arrangerade konferensen tillsammans med Anja Ipp och Annette Magnusson på Climate Change Counsel.

Fotnot:
*Aurora-målet är en rättslig process i Sverige där ett antal barn och unga, representerade av organisationen Aurora, stämmer den svenska staten för dess bristande åtgärder mot klimatförändringarna. Syftet med målet är att tvinga regeringen att vidta mer omfattande och effektiva åtgärder för att minska utsläppen och bekämpa klimatkrisen. Aurora-målet är ett av de första målen i sitt slag i Sverige och har fått internationell uppmärksamhet för sin potentiella påverkan på klimatpolitiken och lagstiftningen.

** Hållbarhetsredovisning. Inom ramen för EU:s gröna giv har omfattande regelverk antagits: EU-taxonomin, förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar inom den finansiella sektorn (SFDR) och det uppdaterade direktivet om företags hållbarhetsredovisningar (CSRD). Ett antal processer för att anta ytterligare lagstiftning pågår.

*** ”Klimatjuridik” syftar på ramverket av internationell, EU- och nationell lagstiftning utformad för att mildra och hantera de negativa effekterna av klimatförändringar. Utöver det ramverket berör frågor relaterade till klimatförändringar även andra områden av lagstiftningen, och många jurister finner sig arbeta vid kärnan av den globala klimatövergången.