Livsmedelsföretagens senaste konjunkturbrev visar att utvecklingen av försäljning, lönsamhet och kostnader fortsätter åt fel håll för Sveriges livsmedelsindustri. Försäljningen av svenskproducerade livsmedel landade under årets andra kvartal på index 29 (index 50 = neutral utveckling, årstakt). Det är den näst svagaste volymutvecklingen som har uppmätts under de 14 år som bransch- och arbetsgivarorganisationen har samlat in data från sina medlemsföretag (det största uppmätta försäljningstappet noterades under Q1 2023).

– Historiskt sett har producenternas prognoser visat sig vara förhållandevis tillförlitliga. Att det faktiska utfallet nu skiljer sig så mycket från prognoserna visar hur snabbt konsumenterna ändrar sina köpbeteenden. Minskande konsumentköpkraft och fortsatta kostnadsökningar är en giftig cocktail för de svenska producenterna av mat och dryck. Utifrån ett strikt kostnadsperspektiv finns det väldigt lite som talar för en bred och ihållande sänkning av livsmedelspriserna. Min bedömning är att de högre prisnivåerna vi nu upplever håller i sig tills vidare, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen i en kommentar till rapporten.

På kostnadssidan rapporterar medlemsföretagen om prisökningar över hela linjen. Allra tydligast var prisökningarna under kvartalet på inköp av råvara/insatsvara med ett index på 86, där 50 motsvarar oförändrad kostnadsutveckling (årstakt). Transporter ökade också tydligt i kostnad (index 72) och likaså kostnaderna för el/gas (index 61).  Företagens prognoser från april månad var på en mer eller mindre oförändrad kostnadsnivå för råvara under Q2. Att utfallet avvek så kraftigt från prognoserna kan till stor del härledas till valuta- och vädereffekter, enligt Livsmedelsföretagen.

Drygt sju av tio medlemsföretag anger att den svaga svenska kronan påverkar företaget negativt eller mycket negativt. Uppemot 70–80 procent av företagens produktionskostnader påverkas direkt eller indirekt av kronans utveckling.

– Man hade möjligtvis kunnat tänka sig att nackdelarna med den svaga kronan på hemmaplan skulle kompenseras av fördelar på exportmarknaden. Men så verkar tyvärr inte vara fallet. 60 procent av våra exporterande medlemmar upplever inte att kronans låga värde har bidragit positivt till försäljningen på exportmarknaden under det senaste året. Exporten fortsatte också att minska under andra kvartalet i år, säger Carl Eckerdal.

Under andra kvartalet 2023 hade vart femte medlemsföretag på sista sålda varan hunnit i kapp de kostnadsökningar man drabbats av det senaste året. Övriga fyra av fem företag hade däremot inte lyckats kompensera sig fullt ut för kostnadsökningarna. Den stora majoriteten av svenska livsmedelsproducenter skulle, enligt branschorganisationen, alltså behöva höja priserna ännu mer för att täcka sina kostnader.

Risken är överhängande att förväntningarna om att priserna skall komma ned på kort sikt (hösten 2023) inte kommer bli uppfyllda ens på medellång sikt (ett–två år).