För två år sedan valdes hon ut bland hundratalet sökande till en doktorandtjänst som handlade om hur digitaliseringen påverkar affärsmodeller. Med sin bakgrund på både- köp och säljsidan i juridiken och sina personliga erfarenheter av frustration över juristbranschens inbyggda motvilja att dra nytta av den nya tekniken, var forksningsuppdraget som klippt och skuret för henne. I dag är hon halvvägs i arbetet med avhandlingen om hur juridiken förändras till följd av digitaliseringen. 
 
– Jag har aldrig arbetat så mycket och tjänat så lite, men heller aldrig haft så roligt, säger hon till Realtid.
 
Det är en strålande vacker höstdag i Göteborg. Charlotta Kronblad tar emot på Chalmers och pekar på mot det äggformade auditoriet i betong där hon brukar ha sina föreläsningar, samtidigt som hon vi rör oss uppåt i den gamla sjukhusbyggnaden som i dag blivit en del av Chalmers stora innerstadscampus.
 
Här finns kollegor med olika yrkesbakgrund. Stämningen är avslappnad och informell, väldigt långt från “Den Stora Advokatbyrån”, kommenterar Charlotta Kronblad. Samtidigt skvallrar fullklottrade whiteboards om hög grad av flit och hängivenhet. Att betrakta de till synes obegripliga anteckningarna inger samma känsla som att se den gamla barntv-karaktären professor Balthazar  gå fram och tillbaka och tänka på sitt problem. 
 
Charlotta Kronblad berättar att drömmen om att forska funnits sedan hon var barn. I en släkt av akademiker, men också egenföretagare, saknades inte förebilder, och hennes farmor brukade säga att hon skulle bli professor. 
 
– Vi har alltid pratat mycket om forskning och framsteg hemma. Jag är själv inte speciellt intresserad av teknik, men av samhällsomvandlingar. Jag gillar att se de stora dragen och förstå sambanden.

Hon lämnar hemstaden Vänersborg redan under gymnasiet, för att kunna ta en internationell baccalauréat vid Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg. Den anrika gymnasieskolan syns för övrig från konferensrummet på Chalmers där vi gör intervjun. 

När det var dags att börja på universitetet föll valet på Handelshögskolan i Göteborg. Hon började studera ekonomi, men lade snabbt till juridiken. 

– För att få in alltihop under den tiden som CSN-bidraget skulle räcka fick jag läsa flera år parallellt, men jämfört med den väldigt krävande gymnasieexamen var universitetsstudierna ganska enkla, säger hon. 

Hon beskriver sig själv som en person som älskar att arbeta. Att hon dessutom är driven och behöver utmaningar framgår utan att det behöver sägas. Så även om forskningsdrömmen fanns någonstans i bakhuvudet var det inte konstigt att Charlotta Kronblad i början av karriären ville ge sig på det som då ansågs mest prestigefyllt och utmanande inom affärsjuridiken: M&A.
 
– När jag fick jobbet på Mannheimer Swartling var det för bra för att säga nej till, säger hon och fortsätter:
 
– Det är ett underbart jobb för en nyutexaminerad person som inte har familj. Man får otroligt mycket vänner, alla är mycket på jobbet och umgås mycket, samtidigt som du är i hetluften.

Att kunna läsa i Dagens Industri om transaktioner som man var inblandad i, att över huvud taget hade inblick i sådant som man läste om på ekonomisidorna i olika tidningar, är något som Charlotta Kronblad fortfarande kan sakna. Men det fanns andra saker som skavde. Hon kände frustration över affärslogiken.
 
– Det beror ju på min personliga familjebakgrund med en pappa som är egenföretagare. Man borde kunna effektivisera för att skapa billigare juristtjänster för företag, men på de stora affärsbyråerna märks inte någon större prispress från klienterna utan det handlar om att leverera hög juridisk kvalitet.

Hon beskriver det som att hennes personliga logik skilde sig från företagets logik. Det skavde, och när hon fick sitt tredje barn blev det en vändpunkt.

Charlotta Kronblad hade redan två småbarn när hon kom till Mannheimer Swartling. De föddes under tiden som hon satt ting vid Uddevalla Tingsrätt, en arbetsplats som hon hyllar.

– En insikt jag har med mig därifrån är hur viktigt psykologi och empati är för en jurist, jämfört med det juridiska kunnandet. Som tingsnotarie där din uppgift ofta är att förlika småmål. De är oftast inte så juridiskt komplexa men det finns känslomässiga aspekter att ta hänsyn till. Det handlar inte bara om att landa juridiskt rätt utan också om att skapa förutsättningar för människor att rent emotionellt nå en överenskommelse. Och det är ingenting man lär sig på utbildningen.

Apropå psykologi, att Charlotta Kronblad som ung småbarnsmamma sökte sig till Mannheimer Swartling var nog också för att visa att det går.

Det gick i några år. Hennes man är också konsult, men på ingenjörssidan, där övertidsarbete kan ses som en säkerhetsrisk och man arbetar mer aktivt med balans. Så familjen kunde rätta sig efter affärsjuristens arbetstider som innebar att Charlotta Kronblad hämtade en dag i veckan, på fredagar. Alla andra dagar kom hon hem när barnen hade lagt sig.

Under en period, när hon arbetade med en transaktion mot USA, gick hon upp klockan fyra varje morgon för att kolla mailen.
 
– Det var väl ingen som tvingade mig att göra så, men om jag skulle kunna umgås med barnen någon timme på morgonen var det bättre för mig att ha koll på dagen och ha gjort undan det akuta innan barnen vaknade klockan sju.
 
Skillnaden mot mer normala jobb är att affärsjuristen på byrå lägger upp sitt liv efter jobbet, i stället för tvärtom, berättar Charlotta Kronblad.
 
– Som bolagsjurist fick jag tillbaka möjligheten att planera in andra saker i livet än jobb, som bokcirklar, biobesök eller middagar med vänner.

Vad var avgörande för att du gick vidare från prestigebyrån?
 
– Det var nog både för att komma till ett ställe där mina bästa kvalitéer skulle kunna utnyttjas på ett bättre sätt och att jag kände att jag inte längre var villig att missa en så stor del av barnens uppväxt. Insikten kom när jag var hemma med tredje barnet, det var först då jag fick perspektiv och insåg vad jag faktiskt missade.
 
Hon gick då till AB Volvo och en tjänst som bolagsjurist och knowledge manager, som innebar att hon fick det bästa av två världar: På ett stort företag som Volvo är man knappast ensam som bolagsjurist, utan har fortsatt stimulerande utbyte med kollegor. Däremot fick Charlotta Kronblad nu en tjänst som innebar att hon kunde planera sitt eget arbete.

På Volvo var det också lättare att få gehör för idéer om hur man skulle kunna effektivisera verksamheten. Till skillnad från på advokatbyrån fanns inget motstånd mot att investera i ny teknik. Däremot upplevde hon att det fanns ett motstånd hos juristerna själva.

– De flesta bolagsjurister har ju en bakgrund på advokatbyrå så vi är alla del av samma kultur, en kultur som i sin tur är påverkad av delägarmodellen och up or out-systemet, som i sig är hämmande för utveckling.
 
Efter cirka tre år på Volvo hade Charlotta Kronblad fått igenom en knowledge management-plattform och bland annat lanserat tillhörande utbildningsprogram för 130 jurister på 30 kontor runtom i världen.

Det började bli dags för en ny utmaning – och som ett brev på posten kom annonsen om doktorandtjänsten, som hon såg på LinkedIn: Affärsmodellsutveckling i en digital kontext.
 
– Jag tänkte nu har jag alla de här erfarenheterna och tycker att det vore spännande att titta på det här med digitaliseringen av juristbranschen, eftersom ingen annan riktigt har gjort det.

Erfarenheten från att ha arbetat på både sälj- och köpsidan i juridiken tror hon är en stor fördel för hennes om forskare:

– Jag tror att med den förståelsen och insikten i hur branschen funkar är det enklare för mig att dels ha access till personer, dels förstå vad de säger och ställa rätt följdfrågor och komma åt kärnan och sen tolka resultaten. Så jag tror att jag har en stor fördel av att vara lite av en insider. 

– Och det tror jag också är en anledning till att jag får så många förfrågningar om att föreläsa i olika sammanhang och att folk tycker att det är intressant att höra på vad jag säger. 
Hon studerar affärsutveckling men hennes egen drivkraft handlar snarare om samhällsutveckling.

– Juristen har inget självändamål, juristens roll ska vara att förbättra för klienten, eller medborgaren. Att juridiken blivit så komplex att bara jurister förstår den, är väldigt problematiskt. Så jag välkomnar verkligen den utvecklingen som sker nu, genom digitaliseringen som även innehåller en demokratiseringsaspekt som skapar en ökad tillgänglighet till juridik till ett lägre pris.