Riksbanken höll på torsdagen ett seminarium för att diskutera frågor om hur betalningar fungerar i en krissituation och vilken roll kontanterna spelar. I Öppet Forum deltog förutom vice riksbankschef Aino Bunge även finansmarknadsminister Niklas Wykman, SEB:s vd Johan Torgeby samt Joeri van Laere, professor i informationsteknologi och krisforskare vid Högskolan i Skövde. Det framgår av ett pressmeddelande från Riksbanken.

Riksbanken har sedan 2023 ett utökat ansvar för att allmänheten även ska kunna betala i kris och krig.

– Vi behöver alla bli påminda om att förbereda oss inför en kris och kunna betala på olika sätt. Men betalningar som inte fungerar i vardagen kommer inte heller att fungera i en kris. Digitaliseringen har medfört snabba och smidiga betalningar, men också utanförskap. Vissa grupper i samhället får inte tillgång till eller har svårt att använda digitala betaltjänster, särskilt de som vill betala med kontanter eller inte har tillgång till ett betalkonto, underströk Aino Bunge.

Utvecklingen i omvärlden ställer dessutom krav på ett starkt civilt försvar i Sverige.

– Om elektroniska kommunikationer inte är tillgängliga på grund av exempelvis en cyberattack är det bra om fler betalningar kan genomföras offline. En annan utmaning är kontanterna, som snart inte längre ses som en reservlösning för digitala betalningar.

Staten har det övergripande ansvaret för betalningssystemet, men de privata aktörerna har enligt Aino Bunge också ett stort ansvar och en central roll.

–  Vi har etablerat en ledningsfunktion som ska aktiveras vid en inträffad händelse, för att snabbt kunna samverka och agera för att upprätthålla betalningar. Dessutom har vi sedan årsskiftet en utredning som föreslår att Riksbanken ska ansvara för krishantering för hela den finansiella sektorn.