Vem ska betala notan för ny kärnkraft? 

Förslagen som presenteras idag kan innebära ett avgörande skifte för statens roll i energipolitiken, skriver Dagens Nyheter. 

Markus Wråke, vd på branschägda forskningsbolaget Energiforsk, tror att utredaren föreslår en modell som liknar ”contract for difference”, CFD, även känt som prisskillnadskontrakt.

Det innebär att elproducenterna och staten förhandlar fram ett minimipris på elen. Går man under den nivån så går staten in med pengar.

Går priset däremot över miniminivån ska pengarna betalas från producenten till staten, och i så fall gagna konsumenterna på något sätt.

Kritiserad modell

CFD-modellen kan dock bli dyr, särskilt i de fall då marknadspriset överstiger det fasta priset på el, skriver Svenska Dagbladet.

En annan modell som har diskuterats är ”regulated asset base”, RAB, som används i Storbritannien.

Den går ut på att konsumenterna betalar en avgift till bolagen som bygger reaktorn, så att företaget slipper ta stora lån. Modellen anklagas dock för att lägga över den finansiella risken på konsumenterna.

Men enligt Mats Dillén ska Sverige inte kopiera någon modell, utan endast inspireras.

”Man måste anpassa till svenska förhållanden”, har han tidigare sagt till Dagens Industri.

”Hundratals miljarder”

Förhoppningen är att utredaren på måndagen ger svar på de frågor som finns och tydliggör vem som ska stå för kostnaderna. 

”Jag hoppas förstås att utredningen har hittat effektiva styrmedel som gör kostnaden för samhället så låg som möjligt. Men också att man är tydlig med hur stor notan kan tänkas bli och vem som ska ta den”, säger Markus Wråke till DN.

Läs mer:
Så misslyckas världens elnät. Realtid
Kärnkraftens nya vår hotad i Sverige – och hela Europa. Realtid