Det finns ett stort medialt, allmänt och marknadsmässigt intresse för styrräntan av förklarliga själ. Men, åtminstone för tillfället, råder det också ett starkt konsensus kring den så kallade räntebanan. I princip alla bedömare tror att styrräntan ska sänkas tre gånger till i år och sedan ytterligare tre eller fyra gånger nästa år. Riksbanken var länge en avvikande röst – vilket vi och många andra kritiserat – men har nu mer eller mindre rättat in sig i ledet. 

Källa: Konjunkturinstitutet, SEB, MacroBond

Men precis lika samstämmigt som synen är på den korta räntan spretar prognosen över den långa räntan. Nu publicerar inte alla lika långsiktiga prognoser på till exempel den 10-åriga statsräntan, men Riksbanken tror att den ska falla från nuvarande 2,3% till 2,2% nästa år och ned till 2,1% år 2026. Konjunkturinstitutet tror däremot att den ska stiga gradvis till 2,8% till år 2027. Vi tror likt KI att den ska stiga, fast betydligt mer än så.

Källa: MacroBond

Varför är då detta viktigt? För det första är långa räntan viktig för långsiktiga investerare. Det handlar till exempel om fastighetsinvesterare och andra som behöver göra beräkningar över längre tidshorisonter. Det kan även beröra hushållen som ska finansiera en bil eller som vill låna till bostaden med längre löptid. För det andra är det en viktig komponent i obligationsmarknaden där pensionsförvaltare och andra långsiktiga investerare vill ha exponering mot hela räntekurvan.

Nuvarande situationen är också anmärkningsvärt konstig eftersom den långa räntan är lägre än den korta räntan. En så kallat inverterad räntekurva är ovanligt och brukar bara uppstå under kortare perioder. Den svenska räntebanan har nu varit inverterad sedan november 2022 och Riksbanken tror till exempel att den kommer vara det i åtminstone två år till.

Källa: MacroBond

Att det ska kosta mer att låna på lång sikt är en grundbult i det finansiella systemet. Löptidspremie är en kompensation som kreditgivare och investerare vanligtvis kräver för att låna ut och investera på längre sikt. Räntekurvan lutar därför normalt uppåt då längre löptid ger högre ränterisk, till exempel att inflationen oväntat stiger. Det händer dock att kurvan är inverterad under kortare perioder, ofta i förväntan om kommande recession, vilket bland annat skedde i Sverige under några månader 2008, 2011-12 och 2019-20. Men nu har det som sagt inte bara pågått under en lång tid utan kurvan är även mycket kraftigt inverterad (-1,6%-enheter).

Det är mycket som påverkar räntorna och alla prognoser är givetvis förenad med stor osäkerhet. Vår egen konfidens kring långa räntan är förhållandevis låg, men det är därför också viktigt att resonera kring detta. Att som Riksbanken prognosticera för en fortsatt inverterad räntekurva är inte nödvändigtvis fel men skulle betjänas av en djupare analys. Vår egen analys är förhållandevis enkel och baseras på att ekonomin kommer normaliseras över tid och att då räntebanan återfår sin naturliga lutning. Det finns med andra ord inget strukturellt som antyder att kurvan ska förbli inverterad.

Oavsett prognos bör man bara beredd på att utvecklingen kan gå fort. Den 10-åriga räntan i Sverige sjönk från drygt 3% till under 2% under två månader i slutet av 2023 för att sedan stiga till drygt 2,5% kommande kvartal. Under årets andra kvartal sjönk sedan den långa räntan till 2,1% för att nu ha klättrat upp till knappt 2,3%. Som sagt, det är svårt men inte oviktigt att förstå vart långräntan är på väg.

Marcus Svedberg, chefsekonom, Folksam