Utökat momsbedrägeri: Ny miljardrullning lurar myndigheterna 

De momsinriktade bedrägerier som uppdagades 2019-2020 var gigantiska. Skatteverket gjorde initialt bedömningen att det handlade om 2-3 miljarder kronor som försvunnit i så kallade momssnurror, där Skatteverket betalat ut moms till bolag – trots att någon moms tidigare inte betalats in. Myndigheten reviderade senare upp siffran till omkring 4 miljarder kronor, men säkerhetsexperten Peter Forsman på konsultbolaget Fidi  säger nu till Realtid att det mer sannolikt handlar om ett tvåsiffrigt antal miljarder kronor av skattebetalarnas pengar som har gått upp i rök.

I våras klubbades en ny lag igenom om omvänd skattskyldighet vid omsättning av vissa varor – något som såväl politiker som myndigheter och många skattebetalare hoppades skulle eliminera momsfusket kring den så kallade mobilhärvan. 

Nu kan dock Realtid avslöja att utvecklingen pekar på det direkt motsatta: Fusket har utökats och breddats.

– Sverige är under attack. Detta är den största bedrägerihärva som någonsin har upptäckts i Sverige, och omfattningen av denna systematiska stöld bara fortsätter att växa, säger Peter Forsman till Realtid.

Peter Forsman, Fidi. Foto: Internetstiftelsen

Han förklarar upplägget för momsbedrägerierna, i korthet: 

Stora partier mobiltelefoner och annan elektronik importeras från andra EU-länder till Sverige av ett svenskt bolag. 

Importen från EU-länder är momsbefriad, men när importören säljer vidare varorna till ett annat svenskt bolag så ska priset även omfatta svensk moms – och den momsen ska importören betala in till Skatteverket

Elektroniken säljs sedan vidare i flera led, samtidigt som det första bolaget försvinner – innan det har hunnit att betala in momsen till Skatteverket.

Det sista bolaget i kedjan exporterar sedan elektroniken till ett bolag i ett annat EU-land, vilket innebär att exportören kan begära tillbaka den svenska momsen från Skatteverket. Detta eftersom varor till företag i ett annat EU-land i regel är momsbefriade.

Därmed får det sista svenska bolaget i kedjan tillbaka lika mycket moms som det första svenska bolaget i kedjan borde ha betalat in, men aldrig gjorde

– Allting i händelsekedjan sker i samförstånd mellan bolag och allt detta går ruskigt fort. I de flesta fall sker det utan att varorna på lagret flyttats en millimeter. Affärerna går ut på att byta ägare för partiet av exempelvis mobiltelefoner, säger Peter Forsman.

Som om det inte vore nog kan en och samma vara skickas runt i systemet flera gånger. Peter Forsman berättar om en stickprovskontroll som Skatteverket gjort och i den funnit att en specifik mobiltelefon importerats till Sverige fem gånger under en och samma månad. Samma telefon har alltså även exporterats lika många gånger, vilket betyder att Skatteverket för just denna mobiltelefon i stickprovskontrollen betalat tillbaka momsen fem gånger.

Ett 100-tal bolag är involverade i den gemenskapsinterna momsbedrägeriverksamhet som internationellt går under namnet MTIC (Missing Trader Intra Community), och som på svenska kort och gott kallas för momskarusell. 

Att just Sverige har blivit så utsatt för den här typen av bedrägerier beror helt enkelt på momssatsen på 25 procent, vilket gör att vinsten för bedragarna blir som störst här.

Just nu pågår mer än 20 utredningar om momsbedrägerier, men Peter Forsman har identifierat ytterligare ett 15-tal nya bolag som potentiella momsfifflare och nyligen informerat sina kontakter på myndigheterna om bolagen.

– I juni ramlade jag av en händelse över reklam för ”fantastiskt låga priser” på bland annat mobiltelefoner. Då började jag gräva lite och hittade ett flertal nybildade bolag med styrelsepersoner från utsatta områden, i form av ungdomar som fortfarande bor hemma i sina föräldrars hyresrätter. Dessa bolag har dumpat priserna och säljer mobiltelefoner och andra elektronikprylar till 20-50 procent lägre priser än vad etablerade spelare gör, säger han.

Detta för oss till det andra problemet med dessa MTIC-bedrägerier, nämligen att försäljningen av elektroniken som till sist faktiskt sker någon gång – den sätter marknaden ur spel genom dumpade priser.

Att något är skumt är uppenbart, men att sälja billig elektronik är ju per se inte olagligt. Då försäljningen inte är direkt kopplat till MTIC-bedrägerierna går denna verksamhet inte heller att koppla till de aktuella utredningarna. 

– Jag kallar denna verksamhet för ”afterlife”, och blev hänvisad till Ekobrottsmyndigheten för att ge dem information – men de utreder ju inte konsumentbedrägerier, och det kommer att dröja sex-tolv månader innan dessa bolag byter styrelse, klappar igen och gör sig skyldiga till skatte- och bokföringsbrott och då eventuellt blir ett ämne för EBM, säger Peter Forsman.

Enligt honom är lösningen tvåeggad: Dels behöver Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket vara mer uppsökande, dels behöver de få möjlighet att stoppa MTIC-bedrägerierna i sin linda – innan pengarna betalas ut.

– När pengarna är utbetalade så är det kört och ingen av de kommande utredningarna kommer att leda till att staten får tillbaka mer än möjligen en bråkdel av pengarna. Enligt Europol är snittet för återtagna belopp 1,1 procent av brottsvinsterna för MTIC, som kostar EU 60 miljarder euro per år, säger han.

Peter Forsman ser också ett behov av en ”taskforce” inom den så kallade GEB-verksamheten, Skatteverkets insats mot grov ekonomisk brottslighet, som kan förebygga, stoppa, neka och avbryta skumraskaffärer innan det är försent.

– Ekobrottsmyndigheten har börjat inse vidden av MTIC-attacker mot Sverige då alla utredningar växer och nya bolag hela tiden tillkommer. Samtidigt står de inte rustade för denna typ av ”system overload” och granskas därför just nu av Riksrevisionen, vilket är bra, säger han.

Han anser att Sverige måste kraftsamla, rekrytera och framförallt permanenta basen, så att det inte blir ett projekt som tar slut i och med att fallen går till domstol. 

– MTIC är här för att stanna. Lika mycket som vishingbedrägerier, knarkförsäljning och skjutningar kan förknippas med gängkriminalitet, så kan momskaruseller i Sverige också göra det – kanske till och med mer, säger Peter Forsman.