Realtid

UC om ett centralt skuldregister"Var skulle de ta sin data ifrån?"

"Ett skuldregister skulle inte förändra något om man inte kombinerar detta med ytterligare krav på aktörerna i branschen. Exempelvis måste kreditinstituten bli skyldiga att rapportera in sin data till registret," säger Jeanette Jäger.
Annelie Östlund
Uppdaterad: 16 maj 2022Publicerad: 16 maj 2022

Sverige kan få ett centralt skuldregister i likhet med länder som Norge och Belgien. ”Vi kommer att ha en roll, men kan eventuellt behöva anpassa oss till en ny situation”, säger Jeanette Jäger, ny vd för affärs- och kreditinformationsföretaget Enento Group med dotterföretaget UC.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Spela klippet
Realtid TV

Kryptovalutors mörka sida: "Attraktivt för kriminella"

23 dec. 2024

I januari i år tillträdde Jeanette Jäger som ny koncernchef för Enento Group med dotterföretaget UC.

Ett par månader tidigare – i november 2021 – hade regeringen gett en särskild utredare i uppdrag att granska marknaden för konsumentkrediter.

En uppgift som utredaren har är att ”föreslå ett system för skuldregister, om inte starka skäl talar emot det”. Uppdraget ska redovisas senast maj 2023.

Det innebär att utredningen på ett eller att sätt kommer att påverka – eller drabba – Sveriges största affärs- och kreditinformationsföretag UC som sedan juli 2018 är en del av finländska Enento Group.

Men även om staten plötsligt bestämmer sig för att upprätta ett centralt skuldregister kan UC – som tillhandahållit kreditupplysningar sedan 1977 – ha en roll menar Jeanette Jäger.

– Hur vi skulle påverkas beror på hur man skulle göra det. Var skulle de ta sin data ifrån? Hur skulle den slutliga utformningen av den här infrastrukturen se ut? Vi ser ju att vi skulle ha en roll i den här marknaden oavsett hur den ser ut framöver. Men vi kommer att behöva anpassa oss till en ny situation, säger hon till Realtid.

Idag har flera länder i Europa någon form av skuldregister, privata eller offentliga. I Norge infördes under 2019 möjligheten att föra skuldregister med information om hur stora konsumtionslån kredittagarna har. Belgien och Nederländerna har centrala skuldregister och i Finland utreds frågan.

– Ett skuldregister skulle inte förändra något om man inte kombinerar detta med ytterligare krav på aktörerna i branschen. Exempelvis måste kreditinstituten bli skyldiga att rapportera in sin data till registret, säger Jeanette Jäger.

ANNONS

Idag täcker UC 100 procent av alla bolån och 99 procent av alla ”osäkrade” lån – det vill säga konsumtionslån, kontokort och avbetalningar.

– Vi saknar 1 procent av de osäkrade lånen. Idag är det runt 15 konsumentkreditinstitut som inte rapporterar in till oss, säger Jeanette Jäger.

I Norge är alla kreditgivare skyldiga att rapportera in uppgifter om konsumtionslån till de bolag som har licens att föra skuldregister. I Belgien är alla kreditgivare skyldiga att lämna in uppgifter om konsumenternas kreditförhållanden till det centrala skuldregistret.

Men det räcker inte med krav på att kreditinstituten ska rapportera in till ett eventuellt skuldregister, menar Jeanette Jäger.

– Vill man minska överskuldsättningen måste kreditgivarna också tvingas ta del av den data som finns.

Konsumentkreditlagen säger att en kredit får beviljas endast om konsumenten har ekonomiska förutsättningar att fullgöra sitt åtagande.

– Konsumentkreditinstitut vars affärsmodell är att låna ut pengar till hög ränta och till personer som redan har lån, som har betalningsanmärkningar och låg inkomst, vill inte ta del av data från ett skuldregister. För om de ser att en kund redan är överskuldsatt får de inte bevilja nya lån, säger Gabriella Göransson, affärsområdeschef för Consumer Insight på Enento, och fortsätter:

–Det är ganska lätt att se vilka dessa kreditgivare är – de marknadsför sig genom att säga att de ger ”lån utan UC”.

ANNONS

Som reglerna ser ut i Sverige idag finns det också vissa typer av skulder som kreditupplysningsföretagen inte får registrera. En sådan skuld är inkassoskulder.

Konsumenters skulder hos inkassobolag har mer än fördubblats sedan 2008. Av inkassoskulderna går 13 till 15 procent vidare till ansökan om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten och 6 till 7 procent resulterar i en ansökan om utmätning.

Enligt Kommittédirektivet skulle information om skulder hos inkassobolag kunna vara viktig för att ge en kreditgivare en helhetsbild av konsumentens ekonomiska situation.

– Frågan om vilken information som skulle finnas i ett register är upp till utredningen, säger Jeanette Jäger.

Men kan ett sådant register vara privatägt?
– Jag skulle säga att UC redan visat att privata register kan fungera alldeles förträffligt. Vi har enormt hög kvalitet på datan och vidareutvecklar den i enlighet med våra kunders önskemål. Förra året lade vi till information om studielån och i år kommer vi att ha realtidsuppdaterad information.

– I Europa finns såväl privata som statliga register och kombinationer av detta. Och man har sett att där man valt att förstatliga registret kan kvalitetsnivån gå ned. Det finns alltså en risk att vissa förslag leder till att banker och seriösa kreditgivare får tillgång till ett sämre kreditunderlag än de har idag, säger Gabriella Göransson.

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
Spela klippet

AI förändrar advokatrollen: "Höga förväntningar"

Automatiserade processer effektiviserar redan det juridiska arbetet samtidigt som klienternas krav ökar. Men jurister behöver inte oroas för att förlora sina jobb. Artificiell intelligens revolutionerar bransch efter bransch, sägs det. Då bör ju även advokatyrket stå inför stora förändringar, kan man ju tro. Enligt Niklas Sinander, counsel på advokatbyrån Harvest, handlar det dock snarare om […]