Tino Sanandaji: Hög skuldsättning förvärrar lågkonjunkturen

– Om hushållen känner sig fattigare när deras hus tappar i värde kommer de kollektivt att dra ner på konsumtionen och vilja betala av lånen. Vi kommer att hamna i en djup lågkonjunktur.

Tino Sanandaji kommer sent till vårt möte. Hans Burmakatt har just varit på djursjukhus och han är bekymrad. Han checkar kattens hälsostatus flera gånger under intervjun.

Han har blivit känd för sin faktabaserade kritik och hans slutsatser bland annat om invandringens effekter har blivit kritiserad i många läger. Tino Sanandaji är också en känd debattör om bland annat entreprenörskap vilket han forskar om på Handelshögskolan. Därtill har han publicerat ett 15-tal vetenskapsartiklar och fem böcker.

Tino Sanandajis bok Massutmaningen från 2017 handlar om följderna av massinvandringen och sålde 30 000 exemplar. Boken Tio tusen miljarder kom förra året och handlar om svenskarnas skuldsättning och – snart – baksmälla. Nu arbetar han på en ny bok som ska handla om svenska talanger och företagare som röstar med fötterna och lämnar Sverige på grund av kriminaliteten, skolan, ekonomin, och så vidare. Detta projekt inbringade på sju dagar cirka 600 000 kronor i crowdfunding på Facebook. Men så har han också 82 000 följare på Facebook.

Tino Sanandaji är tydlig med att de makroekonomiska obalanserna inte har något att göra med invandringen. Dessa handlar istället om att den svenska tillväxten är dopad av en för snabb kreditexpansion som i sin tur beror på den låga räntan.

På ett år har hushållens och de icke finansiella bolagens (exklusive banker och finansföretag) skulder ökat med knappt 1 000 miljarder kronor till 11 400 miljarder.

– Tidigare kostade en normalstor villa runt fyra årslöner för ett hushåll. Numera kostar den kanske uppåt tio årslöner, säger Tino Sanandaji.

– Hushållen tvingas ta lån motsvarande i många fall sex gånger hushållsinkomsten per år. Då går det inte att fullt styra sin egen ekonomi längre. Du kan inte arbeta ihop till huset. Lånet äger dig.

Han ser tydliga bubbeltendenser i svensk fastighetsmarknad. Från år 2000 till år 2017 har fastighetspriserna trefaldigats. Hushållen har känt sig rika och belånat sig. Hushållens skuldsättningsgrad har sedan år 2000 ökat från 100 procent till 186 procent av en årsinkomst.

– Bostadspriserna kommer gradvis att sjunka. Befolkningsökningen kan inte upprätthålla bostadspriserna. Det är mest invandrare utan resurser som behöver bostäder. Vi har fått en tudelad ekonomi, säger Tino Sanandaji.

– Dagens värderingar bygger på onaturligt låga räntenivåer och på att hushållen tror att fastighetspriserna ständigt ska öka.

Skulle du sälja din lägenhet eller villa idag om du hade möjlighet?

– Ja, jag skulle sälja.

Om det går bra för Sverige eller inte ger olika svar om man tittar på total BNP i stället för BNP per capita. Regeringen har valt att redovisa det förra, vilket, Tino Sanandaji var först med att påpeka.

Problemet, enligt honom, är att de reala skulderna ökar snabbare än BNP. Under 2005-2018 har BNP per capita ökat med endast 0,8 procent per år under det att de privata skulderna per invånare liksom bostadspriser växt med cirka 4 procent per år. Det är inte hållbart på lång sikt för skulder och bostadspriser att för evigt växa snabbare än den reala ekonomi som de i slutänden bygger på.

Enligt Tino Sanandaji ska fokus vara på BNP-tillväxten per invånare. Den är ett mått på hur mycket ekonomins produktionskraft växer per år. Han konstaterar att Sverige nu har en stagnerande ekonomi. Frågan är varför den inte växer. Det kan bero på att den tekniska utvecklingen har minskat, svårigheter att mäta eller att världen inte hämtat sig från krisen 2008.

– Nu växer BNP per capita inte alls, tillväxten är rentav negativ det senaste kvartalet. Det betyder att våra intäkter per person minskar eller står stilla, säger Tino Sanandaji.

 – En stagnerande ekonomi betyder att det inte går att öka pensionerna utan att skära bort något annat, vi kommer exempelvis att tvingas skära i sjukvården.

Budgetöverskottet ger han inte mycket för. Den offentliga sektorn drar in 48,5 procent av BNP i skatter och avgifter och gör av med 48 procent på välfärdstjänster, bidrag, försvar och andra offentliga utgifter. Det lilla överskottet på 0,5 procent är positivt, men innebär inte att den svenska ekonomin går bra.

Han tror att lösningen kan vara att blåsa på med statliga utgifter, till exempel bygga billiga hyresrätter, finansiera tåg, och så vidare. Däremot inte ge bidrag.

– Inflation är inte farligt. Den borde vara 3 procent, säger Tino Sanandaji.

– Jag vill även ha en arvsskatt om 30 procent på större förmögenheter. Den behövs för att få acceptans för kapitalismen.

Han tror att invandringen med anhöriginvandringen kommer att pressa ner Sveriges tillväxt ytterligare, men inte att det leder till en totalkrasch. En invandrare (inklusive de från EU) bidrar med 60 procent av vad en svensk bidrar med i inkomst till BNP, enligt statistik från SCB som Tino Sanandaji har studerat.

– Ingen vet egentligen hur många riktiga jobb utan subsidier som skapas per år, ingen räknar på detta, säger han. Det finns en massa saker som det har blivit tabu att räkna ut.

– Den politiska debatten efterfrågar bara känsloargument. Politiker har blivit anti-intellektuella.

Katten mår bättre. Det har blivit Tinos tur att vakta den. Men innan han avslutar intervjun hinner han nämna några siffror till:

– 2015 var den genomsnittliga skuldsättningen i en nybyggd bostadsrättsförening 6 000 kronor per kvadratmeter. Nu är den 10 000 kronor per kvadratmeter. Andelen rörliga lån har på relativ kort tid ökat från 20 procent till 70 procent. I USA är den genomsnittliga bindningstiden 20 år att jämföra med ett år i Sverige.