”Tillväxt är ett godtyckligt mått”

På FN:s klimattoppmöte den 23 september höll den svenska unga klimataktivisten Greta Thunberg ett tal som uppmärksammades över hela världen. Hon sade bland annat: ”Vi är i början av en massutrotning. Allt ni kan tala om är era pengar och sagor om en evig ekonomisk tillväxt. Hur understår ni er?” Realtid har denna vecka frågat fyra experter på hållbar utveckling om hur miljö och ekonomisk tillväxt egentligen går ihop.

Vi måste ge oss själva tillåtelse att trampa på gasen.

Max Jerneck, forskare vid Mistra Center for Sustainable Markets (Misum) vid Handelshögskolan i Stockholm:

Hur hänger ekonomisk tillväxt ihop med en miljömässig hållbar utveckling?
– Det är många miljövänner som är skeptiska till ekonomisk tillväxt eftersom den hittills har gått hand i hand med ökad resursanvändning och utsläpp. Men jag tror att en aktiv klimatpolitik skulle orsaka ekonomisk tillväxt vare sig vi vill det eller ej. Det handlar om enorma investeringar som måste till i ny infrastruktur och teknik, och program för att sätta människor i arbete med omställningen. 

– Det är sant att många industrier, framförallt sådana kopplade till fossila bränslen, kommer att gå omkull i den kreativa förstörelsen som en aktiv klimatpolitik skulle orsaka, vilket kanske minskar tillväxten på sikt. Men den stora utmaningen om vi bestämmer oss för att ta klimatfrågan på allvar tror jag kommer att vara att se till att ökad tillväxt inte leder till ökad ohållbar konsumtion.

Är en välfärdsekonomi utan tillväxt realistisk?
– Välfärdsstaten bygger på att vi utför tjänster åt varandra, i till exempel vård och omsorg. För att fler ska kunna ha tjänsteyrken måste de som sysslar med tillverkning och råvaruutvinning bli mer produktiva än tidigare. Lyckligtvis är det också vad som händer, med automatisering och teknikutveckling. Det viktiga är kanske inte BNP-tillväxt utan produktivitetstillväxt, även om de ofta går hand i hand, så det gäller att vi kontinuerligt investerar i det.

Vilken bör den viktigaste åtgärden vara för en miljömässigt hållbar finanspolitik?
– Till att börja med måste vi slänga ut dogmerna från 1990-talet som säger att finanspolitik är ett overksamt eller kontraproduktivt verktyg, och att vi borde leva i skräck för en stor statsskuld även om vi lånar i vår egen valuta. Vi måste ge oss själva tillåtelse att trampa på gasen – särskilt om det nu står en lågkonjunktur för dörren. 

– Sedan måste vi se till att göra investeringar som är både ekonomiskt och miljömässigt hållbara, i sådant som minskar vår energi- och resursanvändning. Ju mer vi ökar produktiviteten, desto mindre måste vi oroa oss för inflation. Men om vi pumpar in mer pengar och skapar en högtrycksekonomi måste vi också se till att hålla inflationen i schack. Skattehöjningar kan bli aktuella – framförallt på utsläpp och förorenande verksamheter – men det finns många andra instrument, så som penningpolitik, näringspolitik, regleringar, konkurrenslagstiftning, med mera. Dagens penningpolitik, som mest handlar om att flytta reporäntan upp och ner, skulle till exempel istället kunna hjälpa finanspolitiken med att styra krediter till produktiva och miljövänliga sektorer. Som the Economist skrev nyligen i en ledare är klimatomställning inte något som kan begränsas till endast ett politikområde, utan kräver samordning i hela statsapparaten.

För att ta hänsyn till miljömässig hållbarhet – vilka andra mått på tillväxt bör man använda än de som traditionellt används idag?
– Jag vet inte om vi måste ändra måttet på tillväxt. Det viktiga är kanske att komma ihåg att det är ett ganska godtyckligt mått, och inte ge det för mycket utrymme. Förutom att minska våra utsläpp, och utveckla ny teknik som underlättar för andra länder att minska sina, måste vi också främja biodiversitet. Vi kan inte plantera monokulturella trädplantager utan behöver tänka på hur man skapar levande ekosystem – inte bara av etiska skäl utan för att vi också behöver djur som pollinerar våra fruktträd och liknande. 

– Varför frågan om tillväxt har fått så stort utrymme i klimatdebatten är egentligen ganska konstigt tycker jag eftersom det inte är något som våra politiker bryr sig särskilt mycket om; de lämnar gärna människor arbetslösa för att försöka hålla en balanserad budget.

Ekonomin måste bli mer effektiv längs hela kedjan.

Johanna Giorgi, ansvarig hållbarhetsfrågor, Tillväxtverket:

Hur hänger ekonomisk tillväxt ihop med en miljömässig hållbar utveckling?
– En växande och alltmer köpstark befolkning har lett till ökad konsumtion och en allt snabbare förbrukning av resurser, material och energi samtidigt som avfallsmängder och utsläpp ökar. För att minska negativa miljöeffekter måste ekonomin bli mer effektiv längs hela kedjan, från produktion till distribution och konsumtion. Det kräver nya tekniska såväl som icke-tekniska lösningar, nya affärsmodeller och nya konsumtionsmönster. Entreprenörskapet är ett viktigt och effektivt verktyg för att se till att sådana lösningar utvecklas och sprids.

Är en välfärdsekonomi utan tillväxt realistisk?
– Ekonomiska resurser behövs för att bygga, upprätthålla och utveckla välfärdstjänster och ytterst människors livskvalitet. Ett ökat ekonomiskt utrymme ger ökat utrymme för investeringar i välfärd. Med det sagt, ett ensidigt fokus på ekonomisk tillväxt kan lätt leda oss fel i tanken. På Tillväxtverket pratar vi idag snarare om vikten av ekonomisk omvandling där vi behöver se till att ekonomin förändras för att gå i linje med en vision om hållbar utveckling. Hållbarhet hjälper oss förstå hur ekonomins förutsättningar förändras – och behöver förändras.

Vilken bör den viktigaste åtgärden vara för en miljömässigt hållbar finanspolitik?
– Investera i den förändring vi vill se. Det är bra att det ställs hållbarhetskrav på företag och genomförs riskanalyser. Men än viktigare är att se till att stödja de lösningar man vill ska få spridning. Den fråga vi vill att våra egna anställda ska ställa sig när de utvecklar insatser är ”bidrar ni till en omvandling av ekonomin, bibehåller ni status quo – eller går ni i motsatt riktning?”.

För att ta hänsyn till miljömässig hållbarhet – vilka andra mått på tillväxt bör man använda än de som traditionellt används idag?
– Redan Robert Kennedy var inne på att ”BNP mäter allt utom det som är något värt”. Tillväxtverket har tillsammans med svenska regioner och Reglab (ett forum för lärande om regional utveckling, red:s anmärkning) utvecklat BRP+, ett ramverk som kompletterar BNP för att mäta regional utveckling. BRP+ utgår från att målet för den regionala utvecklingspolitiken är att skapa livskvalitet för medborgare idag och samtidigt säkerställa att kommande generationer har möjlighet att göra detsamma.  

Hållbar utveckling är än så länge bara ett fint uttryck.

Sasja Beslik, chef för hållbar finans på  J Safra Sarasin:

Hur hänger ekonomisk tillväxt ihop med en miljömässig hållbar utveckling?
– Det gör inte det inte och vi har än sa länge inte lyckats bygga om det ekonomiska systemet så att den prissätter miljöpåverkan. Vi har ingen enhetlig global koldioxidskatt heller. Våra nationella koldioxidmål är inte samspelta med våra BNP-tillväxtprogonser. Hållbar utveckling är än sa länge bara ett fint uttryck i en för övrigt ganska stabil – men inte balanserad – ekonomisk tillväxtmodell. Världen drar nytta av och omallokerar kostnaderna till framtiden. Det funkar men det kostar och vi vet egentligen inte vart vi kommer hamna på nästan 30 år.

Är en välfärdsekonomi utan tillväxt realistisk?
– Nej det är den inte. Men den tillväxten kan se annorlunda ut och framförallt kan den vara mer inkluderande både i relation till klimat och andra, framförallt sociala aspekter av tillväxt. Det finns i grunden ingen konflikt, men vi skapar den genom att tvinga oss själva att välja hela tiden, det är både och – inte antigen heller.

Vilken bör den viktigaste åtgärden vara för en miljömässigt hållbar finanspolitik?
– Att varje finasiell produkt redovisar sin påverkan positivt och negativt på mäniskor och på planeten. Att vi slutar med kort sikt och kvartalsekonomi, att vi ändrar aktiebolagslagen sa att styrelsena och ledningen har ett nerskrivet ansvar för verksamhetens miljö och sociala påverkan.

För att ta hänsyn till miljömässig hållbarhet – vilka andra mått på tillväxt bör man använda än de som traditionellt används idag?
– Inför balansräkningen för planeten.

Ekonomisk tillväxt är i sig inte så viktig.

Åsa Svenfelt, docent i hållbar utveckling, programchef Mistra Sustainable Consumption, Strategiska Hållbarhetsstudier, SEED, KTH:

Hur hänger ekonomisk tillväxt ihop med en miljömässig hållbar utveckling?
– Det finns ett samband mellan ständigt ökande produktion och konsumtion och miljöbelastning. Många argumenterar för grön tillväxt, där sambandet skulle kunna brytas. Då skulle tillväxten inte längre följs åt av ökande utsläpp av till exempel växthusgaser (så kallad decoupling). Men det finns också forskning som pekar på att den frikopplingen som kan åstadkommas är otillräcklig om klimat- och hållbarhetsmål som satts upp ska kunna uppnås, och att den totala omfattningen av produktion och konsumtion behöver minska. Det finns också forskning som pekar på att tillväxten kan utebli vare sig vi vill det eller inte, på grund av till exempel minskad tillgång på̊ naturresurser och effekter av klimatförändringar.

Är en välfärdsekonomi utan tillväxt realistisk?
– Den här frågan ställs ofta i sammanhang då tilltron till ekonomisk tillväxt ifrågasätts, men vi skulle lika gärna kunna vända på resonemanget och fråga: är en välfärdsekonomi med tillväxt realistisk? Och särskilt med tanke på de utmaningar vi står inför vad gäller att skapa hållbara samhällen både för oss själva och för kommande generationer. Denna fråga behöver också besvaras.

– Ett svar på frågan om en välfärdsekonomin utan tillväxt är realistisk är dock att i det nuvarande systemet finns en stark låsning och förväntan på tillväxt. Så utebliven tillväxt kan i dagsläget innebära risker för ökade sociala klyftor och ökad arbetslöshet. För att skapa hållbar samhällsbyggnad oavsett tillväxt behövs en omställning, både av förväntningar på tillväxt och av de system som välfärden är beroende av. Välfärd och välbefinnande kanske behöver bygga på andra värden än i dagens samhälle.

Vilken bör den viktigaste åtgärden vara för en miljömässigt hållbar finanspolitik?
– Vi bör sikta på att forma ett ekonomiskt system som både håller sig inom planetära gränser och som tillgodoser alla människors grundläggande behov. För att åstadkomma det behöver vi öppna upp diskussionen och fråga vad det är vi vill uppnå, och med vilka medel vi kan åstadkomma det. Om nu tillväxt är så viktigt, vad är den ett medel för att åstadkomma för något? Om vi istället flyttar fokus till de kvaliteter tillväxt sägs kunna vara ett medel för, så blir inte ekonomisk tillväxt i sig så viktig. Det kan vara andra medel som blir viktigare. Fokus behöver snarare ligga på att skapa välfärd och en bra miljö, oavsett effekter på den ekonomiska tillväxten.  

För att ta hänsyn till miljömässig hållbarhet – vilka andra mått på tillväxt bör man använda än de som traditionellt används idag?
– På den frågan finns många svar, och olika alternativa mått har utforskats och införts i flera länder. Sverige har också nya ”mått på välstånd”. Det viktiga menar jag är att det som ska uppnås är det som bör mätas, att inte blanda ihop mål och medel, och att politik, planering och beslutsfattande lägger fokus på vad som ska åstadkommas.