UBS reviderar sina prognoser för euro/krona till fördel för den förra. Man ser nu växelkurser på 11,8, 11,6 och 11,5 kronor per euro för varje kvartal fram till slutet av första kvartalet 2025.
Ett bevis på att den svenska kronan är svag är den stora mängd folk som väller in till Stockholm för att se Taylor Swift i helgen. Det säger riksbankschef Erik Thedéen under ett anförande, enligt TT.
Barclays anser att kronan inte alls är undervärderad utan att jämviktskursen numera ligger på 11,50 mot euro, vilket är 5 öre lägre jämfört med dagens växelkurs. Det framgår av en analys, rapporterar Dagens Industri.
SEB:s nya euromätning, som Demoskop genomfört, visar att en folkomröstning idag skulle ge ”nej till euron” 42 procent och ”ja till euron” 34 procent. Det innebär att ”nej-sidans” försprång krympt påtagligt från 19 procentenheter i SCB:s mätning i maj till bara 8 procentenheter idag.
På torsdag den 14 september är det exakt 20 år sedan gick Sverige till folkomröstning och röstade nej till att införa euron som valuta.
SEB spår att kronan tappar till 12 kronor mot euron inom en månad. Det framgår av nya valutaprognoser från och med idag, den 5 september.
Kronan är nära ny bottennivå mot euron. En euro kostar nu 11:92 kronor.
Riksbankens räntebesked fick kronan att försvagas till en ny bottennivå mot euron på torsdagen.
Den svenska kronan faller på tisdagen till en rekordlåg nivå mot euron. En euro kostar klockan 15.50 på tisdagen 11,79 kronor. Kronan har därmedförsvagats med 10,8 procent mot euron under de senaste tolv månaderna.
Den svenska kronan fortsätter att utvecklas svagt gentemot större valutor som dollarn och euron. I en analys skriver Handelsbanken att fastighetsmarknaden agerar sänke för valutan.
Riksbanken vill inte ha en svag krona och hoppas med sina senaste uttalanden och åtgärder ha korrigerat en del av de missuppfattningar som tidigare uppstått om centralbankens inställning till valutan. Det uppgav vice riksbanksordförande Martin Flodén under ett tal, rapporterar Bloomberg News.
De allt högre rösterna för ett svenskt medlemskap i euron har en tydlig historisk parallell. Senast vi hade en kör som tjoade om att nu är det dags att gå med var vid årsskiftet 2008-2009. Precis innan finanskrisen rann över till en eurokris. Grundmönstret i den här tapeten kan var detsamma. Det skriver Realtids Per Lindvall.
Kronans försvagning mot euron fortsätter. Under måndagen gick det 11,434 kronor på en euro, vilket är den svagaste nivån sedan 2009, skriver Bloomberg News.
Det finns potential för en starkare krona, men mycket hänger på centralbanksbeskeden under kommande veckor. Skral ekonomisk tillväxt på hemmaplan gör dock att Danske Banks valutaanalytiker Jesper Fjärstedt räknar med att en euro kommer att kosta över 11 kronor under merparten av året.
Den svenska kronan utökar sin nedgång mot euron, tillsammans med andra riskkänsliga valutor som den australiska dollarn och den norska kronor, vilka tillsammans går sämre än G10-gruppens valutor.
Enligt Christer Gardell är den svenska kronan för liten och den svenska valutamarknaden har därmed för låg likviditet, vilket gör att den ses som en riskabel placering.
Nu är det ett år sedan Realtid hade temaveckan #svagakronan. Sedan dess har Riksbanken lämnat minusräntan och coronapandemin har slagit till med full kraft. Veckans panel tar tempen på aktuell kronkurs.
Många valutor tappar dramatiskt mot dollarn. "Förtroendet för centralbankerna är borta. För att återvinna detta finns det endast en sak att göra. Det är att G7 eller G20-länderna gör en gemensam aktion och valutaintervention," säger Anders Elgemyr, Managing Partner på Carlsquare
”Jag tillhör de som gärna skulle vilja se att Riksbanken tolkar inflationsmålet med en högre grad av flexibilitet än vad som görs idag.” Så skrev Anna Breman i en debattartikel som publicerades på Realtid tidigare i år.
Kronan handlas till rekordlåga nivåer. Men det kommer att bli värre, anser SEB.
Det är dags för Riksbankschef Stefan Ingves och statsminister Stefan Löfven att erkänna att Riksbanken har misslyckats med sitt uppdrag, skriver Realtids Per Lindvall.
Mycket talar för att det är den svaga kronan som håller uppe inflationstrycket i den svenska ekonomin. Men vad händer när kronan stärks?
Kronans kräftgång lider mot sitt slut. Mot slutet av året kommer kronan har stärkts ordentligt mot både euron och dollarn. Det spår Christos Papahristodoulou, docent i nationalekonomi.
Få har väl missat Realtids temavecka #svagakronan. Den avslutades i måndags och ett flertal av artiklarna från serien ingår i listan över de tio mest lästa artiklarna på Realtid den gågna veckan. Det gör också två artiklar om missnöjet inom Handelsbanken.
Handelsbankens vd Carina Åkerström försöker stävja personalens stora missnöje med den indragna vinstandelsbetalningar, handelskonflikten mellan USA och Kina trappas upp ytterligare vilket drabbar Huawei hårt och Riksbanken slår ifrån sig. Det är några av rubrikerna i morgonsvepet denna måndag.
Majoriteten av de som hörs i debatten är oroliga och negativa till den svaga svenska kronan. En viktig fråga kvarstår. Om det är en starkare krona vi vill ha – hur kommer vi dit? Jag anser att det är dags att flytta fokus från Riksbanken till Finansdepartement, skriver Anna Breman, Chefekonom och Global chef för makroanalys Swedbank, doktor i nationalekonomi.
Bevakningen av den #svagakronan, Handelsbankens kultur och att vara gift med finansministern. Det är innehållet i chefredaktör Johan Såthes krönika.
Fastighets- och finansbubblan, bankkrisen, en lång stabil period under 00-talet till finanskrisen 2008. De senaste fem åren har kronan sjunkit gradvis. Richard Falkenhäll, valutastrateg på SEB, berättar om kronans utveckling från 1990 fram till i dag.
M&A-aktiviteten i Sverige har under lång tid varit mycket hög. Frågan om hur transaktionerna påverkas av den svagare kronan och vad man kan förvänta sig framöver, svarar dagens fredagspanel på.
Professor Lars Oxelheim vid Institutet för Näringslivsforskning i Stockholm är säker på sin sak: Det är extremt riskabelt att göra affärer på prognoser som avviker från den gällande marknadskursen av den svenska kronan.
En fallande krona kan förklaras av att utlandet tappat förtroende för vår ekonomi och politiska styre. Men det handlar inte om att devalvera den svenska kronan utan om att devalvera landet Sverige, skriver Tino Sanandaji, nationalekonom och författare.
Riksbankens massiva obligationsköp, delvis från utländska aktörer, har kraftigt bidragit till den svenska kronans försvagning under de senaste åren. De utländska innehaven av svenska obligationer har mer än halverats 2015-2018, enligt den franska storbanken BNP Paribas.
Två tunga ekonomer, Luc Luyet på Banque Pictet i Genève och Kamal Sharma på Bank of America Merrill Lynch i London, tycker att den svaga svenska kronan är undervärderad. Båda tror att kronan kommer att ha ökat med drygt 5 procent till och med januari 2020.
Om den svaga svenska kronan ska kunna stärkas så krävs ett sänkt eller mer flexibelt inflationsmål – eller att förutsättningarna för en högre inflation förbättras. Det skriver Danske Banks chefsekonom Michael Grahn.
Det utländska ägandet på Stockholmsbörsen kröp neråt under 2018, under hösten föll det totala ägandet drygt 2,5 procentenheter till omkring 39 procent. Utvecklingen har fortsatt i år. En mycket viktig faktor är valutautvecklingen, skriver Realtids krönikör Claes Folkmar.
”Inflationsmålet ska stabilisera ekonomin, men riskerar nu att bli destabiliserande”, säger Annika Winsth och pekar på den historiskt svaga kronan.
Det kraftigt sjunkande värdet på kronan har gjort att allt fler röster höjts för att öka politikernas makt över penningpolitiken. SBAB:s chefsekonom Robert Boije påminner om de goda skäl som finns för en politisk obunden Riksbank.
Krister Andersson, tidigare chefekonom på Riksbanken och han som “höll i pennan” när inflationsmålet sattes till 2 procent, ångrar sig idag över att målet blev så exakt formulerat, säger han i en intervju med Realtid.
Riksbankens ambition att stabilisera inflationen och inflationsförväntningarna vid 2 procent har fått till konsekvens att kronans värde har fyllts med allt större osäkerhet. Och osäkerhet är inget som driver investeringar, skriver Realtids krönikör Claes Folkmar.
Inflationstakten enligt KPIF var 2 procent i april 2019, vilket var 0,6 procent högre än under mars månad. Kronan stärktes inför beskedet.
Riksbankens mjuka penningpolitik är den främsta förklaringen till kronförsvagningen under de senaste åren, enligt ekonomer som Realtid talat med. En bidragande orsak är att Riksbanken 2014 förlorade kampen mot Finansinspektionen om ansvaret för finansiell stabilitet.
Svenska kronan har tappat mycket i värde de senaste åren. Det borde vara goda nyheter för en liten exportberoende ekonomi. Men kronan tycks ha fastnat i en negativ nedåtgående spiral, skriver SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist.
Finansmannen Sven Hagströmer är märkbart bekymrad över kronans utveckling och Stefan Ingves arbete med inflationen. ”Jag förstår inte hur man kan utarma svenska folket och ta bort allt förändringstryck på företagen”, säger Sven Hagströmer till Realtid.
”Den svaga svenska kronan sänker omvandlingstrycket och skapar zombieföretag” är ett inte ovanligt argument. Men ingen har hittills gett namnet på något zombieföretag och de gör sig inte heller på film, skriver Realtid Per Lindvall.
Värdet på den svenska kronan rasar dagligen till nya bottennoteringar. Vad beror det på, vad får det för konsekvenser och hur ser vägen framåt ut? Det är frågeställningar som Realtid ska fokusera på under den kommande veckan.
