Svidande kritik från remissinstanser

Mot bakgrund av ett flertal mycket kritiska debattartiklar mot Revisorsinspektionens (RI) utbildningsreform har Realtid gått igenom samtliga 12 remissvar som inkommit från högskola och universitet. 

Även om flertalet säger sig välkomna en översyn och modernisering går det inte att ta miste på den omfattande kritik som framförs i dessa svar. Frågan inställer sig varför har RI inte tagit mer intryck av akademins synpunkter.

Av de 12 genomgångna svaren kan ett sägas vara entydigt positivt. Ett annat har en i huvudsak positiv ton, men resonemanget förs på en så pass generell nivå att det är svårt att uttyda vad avsändaren egentligen tycker. Övriga 10 av 12 svar måste bedömas som kritiska eller mycket kritiska.

Mälardalens högskola, ställer sig entydigt bakom RI:s promemoria Morgondagens kompetenskrav – nya föreskrifter för utbildning och prov. 

De skriver emellertid att det finns en risk att breddningen av rekryteringsbasen “kan innebära en urholkning av generell ämneskompetens för framtidens revisorer”, men gör samtidigt bedömningen att detta kommer att hanteras av branschen.

Uppsala Universitet har lämnat ett åtta sidor långt och väl genomarbetat remissvar, utformat av sakkunnige experten professor Fredrik Nilsson vid Företagsekonomiska institutionen. Fredrik Nilsson är även ordförande i Revisionsakademin.

Svaret från Uppsala fokuserar på de tre viktigaste förändringarna: 

• att obligatoriska ämnen kan tillhandahållas av andra utbildare än universitet och högskola
• att både obligatoriska och icke obligatoriska ämnen prövas i revisorsexamen
• att kravet på ett visst antal högskolepoäng i företagsekonomi och juridik tas bort

Den första punkten “kan accepteras”, skriver Uppsala universitet, “förutsatt att den kompetens som utvecklats vid universitet och högskolor inom dessa områden tillvaratas”.

På de två andra punkterna avråder Uppsala Universitet från RI:s förslag.

Att både obligatoriska och icke-obligatoriska ämnen prövas i revisorsprovet skickar signaler om att vissa ämnen, som exempelvis informationsteknik, skulle vara mindre viktiga, skriver Uppsala Universitet. Detta är desto mer anmärkningsvärt, menar man, mot bakgrund av vad som sägs driva på reformen:

“ tyckas något inkonsekvent att RI lyfter fram att förändringar inom IT bör föranleda förändringar i kraven på den utbildningstid och kompetens som en revisor ska ha och sedan föreslå att just detta ämne ska vara icke-obligatoriskt.”

Uppsala universitet avråder i sitt remissvar också från att ta bort kravet på ett visst antal högskolepoäng i företagsekonomi och juridik eftersom det kan leda till otydlighet och i förlängningen en urholkning av revisorsrollen. 

Sammanfattningsvis efterlyser Uppsala universitet ytterligare konsekvensanalyser. 

Även Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet och Handelshögskolan i Göteborg efterlyser en gedigen konsekvensanalys. 

Stockholms universitet anser att promemorian bör återremitteras och ”Göteborgs universitet anser inte att förslag till nya föreskrifter om utbildning och prov ska antas i sin nuvarande form.”

Från Högskolan i Gävle kommer ett mycket skarpt svar som menar att RI:s promemoria bör omarbetas. “Det är synnerligen svårt att acceptera promemorians argumentation kring utbildning”, skriver Högskolan i Gävle och ifrågasätter hur minskad akademisk utbildning samtidigt kan höja kvalitén. 

Högskolan i Kristianstad, som författat sitt svar på engelska, är också mycket kritisk. Användarna uttrycker oro för oönskade sidoeffekter av förslaget och varnar särskilt för intressekonflikter när man lägger ut mer ansvar på branschen i stället för akademin som har en oberoende position. 

Även från Högskolan i Jönköping problematiseras att “en större del av ansvaret för den teoretiska utbildningen flyttas över till revisionsbyråerna, vilket kan ifrågasättas med tanke på kraven på inre och yttre oberoende.”

Jönköping konstaterar även “att de problem som utredningen pekar på i remissens inledning har liten eller ingen koppling till de förändringar som konkret föreslås.”

Malmö universitet antar i huvudsak ett användarperspektiv och bedömer att de nya utbildningskraven är “otydliga och omöjliga att tillämpa”. 

“Överensstämmelse mellan formulerade krav på utbildningen innehåll inklusive prov och existerande högskole-/universitetsutbildningar med möjlighet till prov, måste vara tydlig och lättförståelig”, skriver Malmö universitet som anser att förslaget måste omarbetas. 

Linköpings universitet (LiU) ställer sig frågande till problembeskrivningen i RI:s promemoria. I sitt remissvar hänvisar LiU till aktuell forskning som visar på att det inte är utbildningskrav utan snarare svikna ideal som gör att yngre lämnar yrket. Sammantaget anser LiU att RI:s promemoria är dåligt underbyggd och delvis bygger på en felaktig problembeskrivning:

“Det finns inget i promemorian som pekar på att de förändrade utbildningskrav som föreslås kommer att säkerställa revisionskvalitet eller ge önskad effekt i form av effektivare utbildning och ökad attraktionskraft för revisorsyrket”, skriver LiU. 

Mittuniversitetet välkomnar RI:s förändringsarbete och ser positivt på att öppna upp för andra utbildningsanordnare än universitet och högskolor, samtidigt som man pekar på vikten av att det förs en aktiv dialog mellan samtliga aktörer för att diskutera innehållet i dessa ämnen.

Mittuniversitetet är dock motståndare till att ta bort poängkraven i företagsekonomi och juridik och ställer sig även frågande till att både obligatoriska och icke-obligatoriska ämnen ska prövas i revisorsprovet. 

Umeås universitets remissvar är allmänt hållet. Det håller en positiv ton och man “ser i grunden positivt” på flera av förslagen. Samtidigt skriver man att kompetenser som analytisk förmåga, oberoende och etik är områden som lämpligen utvecklas vid universiteten i stället för att i sin helhet överlåtas till professionen. 

Karlstads universitet är inne på samma linje, men går längre och är tydligare:

“Karlstads universitet ställer sig kritiskt till RIs förslag att exkludera områden som yrkesetik och oberoende från obligatoriska studier vid universitet och högskolor.”

Sammanfattningsvis innehåller remissvaren från högskola och universitet många kritiska synpunkter, en del är på övergripande nivå och ifrågasätter själva problemformuleringen, men de flesta är ytterst konkreta. 

Flera remissinstanser kräver utökad konsekvensanalys. Men beslut är redan fattat och reformen träder i kraft den 1 juli.

RI har tidigare hävdat i Realtid att kritiken från akademin inte är så hård som de kritiska debattinläggen gett intryck av. RI:s projektledare menar att flera universitet och högskolor välkomnat reformen. 

Realtid kan konstatera att flera av de ovan citerade institutionerna förvisso välkomnar den översyn som RI inlett, men att detta inte är detsamma som att de ställer sig bakom utbildningsreformens konkreta förslag, vilket de i de flesta fall inte gör. 

Tvärtom är kritiken massiv.