Sveriges vanligaste cyberhot utgörs mot bankinformation och kryptovalutor

Qbot påverkade under januari 4,63 procent av Sveriges verksamheter. Banktrojanen som utformats för att stjäla finansiell data, bankuppgifter och webbläsarinformation dök först upp redan 2008 och används av cyberkriminella grupper med ekonomiska motiv. Även januaris näst vanligaste kod, XMRig, är populär hos dessa cyberkriminella grupper. XMRig är en open-source CPU kryptogrävare som används för kryptogrävning av kryptovalutan Monero. XMRig påverkade 4,41 procent av Sveriges verksamheter under januari.

Rapportens resultat visar även att några av de stora globala trenderna ännu inte återfinns på den svenska listan. Ett exempel på detta är Vidar, en infostealer som återvänt till den globala topplistan och hamnar på sjunde plats efter en ökad mängd brandjacking kampanjer som sprids via falska domäner som hävdar sig vara kopplade till remote desktop-leverantören AnyDesk. Något som ännu inte syns spår av på den svenska topplistan men som kan ge ringar på vattnet.

– Januari inleds som december avslutades, med skadliga koder som används av aktörer med finansiella motiv, säger Mats Ekdahl, säkerhetsexpert hos Check Point Software.

– Bankinformation kommer alltid att vara intressant för cyberkriminella och de senaste årens växande marknad av kryptovalutor har givit hackarna ytterligare en attackyta. Samtidigt ser vi infostealern Vidars återkomst på den globala topplistan, en skadlig kod som riktats mot hjälpmedel och verktyg för distansarbete vilket visar att även detta är en attackyta som är fortsatt intressant för de cyberkriminella grupperna. Jag kan inte nog betona hur viktigt det är att vara uppmärksam för felstavningar eller andra konstigheter i de länkar man som användare klickar på. Håll utkik efter hänglåset som indikerar ett uppdaterat SSL-certifikat när du surfar som kan säkerställa att webbplatsen inte är skadlig.