Svensk startup vill bli världens nav för transaktioner

Med bas i KTH-doktorn och entreprenören Henrik Gradins forskning har svenska fintechbolaget Centiglobe nyligen lyckats göra en skarp överföring mellan svenska Swish och den mobila app-plånboken Dmoney i Bangladesh.

– Vi har bra kontakter där, på hög nivå. Nu väntar vi på att myndigheterna i Bangladesh ska ge sitt godkännande. Vi hoppas att vara uppe och snurra nästa år, säger Henrik Gradin.

Så sent som igår blev Centiglobe utvalt som en av fem svenska startup i PWC och Findecs nya acceleratorprogram The Bonfire. 

Företaget vill göra betalningar och penningtransaktioner enklare, billigare och snabbare. Både inom och mellan länder, samt mellan banker och mellan banker och betalappar. Centiglobe talar om att hjälpa resurssvaga grupper att behålla mer av sina tillgångar, som till exempel gästarbetare som skickar hem pengar till sina familjer.

Företaget utlovar sänkta kostnader med 90 procent vid internationella betalningar.

– Det är när systemet är i full rull. I dagsläget är det kanske en besparing på 60 procent, säger Henrik Gradin.

”Fullt rull” innebär uppskattningsvis om 5-10 år.

Internationella penningöverföringar kan idag ta tre dagar eftersom en rad mellanhänder är inblandade. Centiglobe utlovar sekundsnabba överföringar.

– Det gäller vår demo. I praktiken kanske det tar 10-15 sekunder.

Men det lilla företagets vision är betydligt större än så. Kontoret består för närvarande av ett dunkelt upplyst kontorsrum i coworking-hotellet Embassy House på Östermalm i Stockholm. Datorskärmar står på staplar av böcker och gamla skivomslag. I ett hörn står staplad en stor samling tomma burkar av energidrycken Naia. Det råder en tyst och koncentrerad stämning i det spartanskt utsmyckade rummet. Arbetsstyrkan är internationell med personal från såväl Sydafrika som Kina.

Centiglobe vill bli en hubb för penningtransaktioner lokalt och internationellt. I sin betalinfrastruktur vill man också ta hand om all världens valutahandel, till och med aktiehandel. Som om det inte vore nog är ambitionen dessutom att bli ett gränssnitt mot världens samtliga betalsystem och mobila betalappar.

– Tanken är att i realtid skicka pengar till vem som helst i hela världen i vilken valuta som helst, säger Henrik Gradin.

Centiglobes system ska koppla ihop lokala varianter på betal- och penningöverföringstjänster samt mobila plånböcker som Swish, Paypal, Mpesa (Afrika) och Alipay (Kina). 

– Det finns tusentals varianter. Sedan tillkommer alla neobanker. Alla vill köra sitt eget system, säger Henrik Gradin.

Problemet är att alla har sina gränssnitt, de flesta proprietära. Aktörer som vill samverka måste försöka integrera de andras lösningar. Centiglobe vill vända på det. De olika intressenterna ska bara behöva koppla upp sig mot ett gränssnitt, Centiglobes.

Därmed blir det möjligt att använda Swish i Thailand på semestern. Fokus är på mobila lösningar.

– Kontanter är på väg bort. Kort är inte alls lika utbrett i Afrika och Asien som här. Istället handlar det ofta om mobila betalsätt. Men idag pratar de inte alls med varandra.

I Centiglobes system ingår dels en kommunikationsstandard, dels realtidsclearing byggd med blockkedjeteknik. 

– Vi kan göra en FX, alltså en valutakonvertering, samtidigt som transfereringen.

Tanken är att olika aktörer kopplar upp sig mot Centiglobes system, så slipper de själva att sköta integrationer med mera. För detta tar Centiglobe ut en avgift på transfereringen. 

Hur stor är marknaden?
– Betalningsmarknaden är värd 2,2 biljoner dollar. Det är en del av vad vi sysslar med. Egentligen gör vi ett realtidssytem för skulder i hela världen och de globala skulderna uppgår till 250 biljoner dollar.

Hur mycket av det skulle ni kunna få?
– Någon promille kanske.

En enkel överslagsberäkning säger att om planerna går i lås kommer Centiglobes ägare att bli rikare än troll. Slår man ihop betalningsmarknaden och de globala skulderna blir det 252,2 biljoner dollar. En promille innebär 0,25 biljoner dollar, motsvarande hisnande 2,4 biljoner kronor. 

Den stora fördelen för de deltagande parterna är exempelvis effektiviseringar och kostnadsbesparingar. Dessutom realtidsövervakning och ökad transparens. 

– De kan se var pengarna finns och hur omsättningen ser ut i realtid, då blir behoven mindre av en kapitalbuffert.

Är protokollet öppet eller proprietärt?
– Vi kommer att släppa det öppet stegvis.

En stor och snabbväxande aktör på området är exempelvis fintechbolaget Transferwise.

– Det är ett typexempel på företag som skulle ha nytta av att koppla upp sig mot oss.

Samtidigt finns en hel del konkurrens. Exempel är alltifrån IBM och storbankskonsortiet R3 till Ripple. 

Henrik Gradin säger att Ripple är mest likt. Skillnaden är att de använder en kryptovaluta i sitt clearingsystem. 

– Den är oreglerad och högvolatil, vilket innebär stora kostnader för parterna i systemet. Bankerna har också svårt att använda systemet rent regulatoriskt.

– R3/Corda är intressant. Men det har utvecklats mer till ett kommunikationsprotokoll än ett clearingsystem. Eftersom de fortfarande behöver clearing skulle vi kunna vara en aktör i deras system.

De stora utmaningarna är dels tekniken, dels regleringarna på marknaden. 

Rent tekniskt började Henrik Gradin och hans KTH-forskningsteam med att titta på kryptovalutor som bitcoin, men kom fram till att bitcoin är långsamt, har hög strömförbrukning och är en volatil valuta. Efter ett halvår kom de istället fram till den nuvarande idén, som utnyttjar den bakomliggande blockkedjetekniken.

– Det senaste året har utmaningen varit hur tekniken som vi tagit fram ska kunna appliceras i exempelvis finansiella system. Nu har vi börjat få utväxling på det.

Regleringsbiten är kanske ännu värre eftersom alla stater har olika regelverk. Det har man löst genom att varje deltagande lokal part rapporterar in sina regler till systemet.

Ett stort krux är också att företagets modell bygger på att många ska vara uppkopplade för att systemet ska bli riktigt användbart. För närvarande är användarna få.

Företaget grundades 2017, men namnet Centiglobe Technologies är registrerat 2014. Hur kommer det sig?
– Jag är serieentreprenör och det var ett vilande bolag. Det här är min sjunde startup. Vårt riktiga bolagsnamn – Centiglobe AB – fick vi registrerat igår.

Hur har det gått för de andra bolagen?
– Det är lite varierande. Två är noterade, ett är sålt, ett har jag gett bort. Det mest framgångsrika är Mavshack som noterades 2008 (i dag värderat till 52 miljoner kronor, reds anm).