"Svartjobben bra för ekonomin"

Det är inte alla som håller med om att Sverige i allmänhet, och den offentliga sektorn i synnerhet, förlorar på svartjobben.

I en debattartikel i Svenska Dagbladet menar Håkan Malmer, utredare på Skatteverket, att svartjobben både är moraliskt felaktiga och dessutom inverkar negativt på ekonomin stort.

”Den som köper svart, arbetar svart eller skattefuskar på annat sätt vältrar över skattebördan på andra. Det blir en skatt på ärlighet”, skriver Malmer, som också menar att vitt arbete är mer effektivt än svart och att svartjobben i förlängningen slår mot tillväxten.

Enligt Skatteverket uppgår omsättningen inom den svarta sektor, något som definieras som oredovisade inkomster, till 125 miljarder kronor. Det den offentliga sektorn beräknas förlora i runda tal 100 miljarder i uteblivna skatteinkomster, och två tredjedelar av denna summa, det vill säga cirka 65 miljarder, hänförs till svartjobben (den återstående delen utgörs av exempelvis kapitalinkomster som av olika skäl förblir obeskattade).

Att svartjobben slår negativt mot ekonomin är emellertid något som långt ifrån alla håller med om.

– Svartjobben ökar effektiviteten i samhället, säger ekonomiprofessor Johan Lybeck.

– De blir en ventil och utan dem skulle vi inte klara att bära det höga skattetryck vi har i Sverige, fortsätter han.

– Dels skulle många av dessa jobb aldrig bli utförda om de inte var svarta, och dels ger de ökade inkomster för dem som utför dem. Några av dessa kanske inte skulle ha några jobb alls om det inte var för svartjobben.

Magnus Henrekson, ekonom på Institutet för Näringslivsforskning, anser också att svartjobben ingalunda är enbart negativa. Liksom Lybeck anser han att det också måste beaktas vilka värden de här jobben genererar.

– Det blir ju en stor effektivitetsvinst om exempelvis en läkare kan arbeta mer på sjukhuset än att utföra jobb hemma, säger han, och menar således att tack vare svartjobben så ökar arbetsdelningen, vilket i grunden ökar effektiviteten.

Henrekson menar också att den starka uppgången inom vissa branscher hade varit omöjlig utan svartjobben.

– Ta boomen inom restaurangbranschen i Stockholm, som förmodligen möjliggjorts genom svartjobb. Utan den hade staden varit en mindre attraktiv stad att bo i, och därmed hade många investeringar i Stockholm uteblivit, säger han, och menar därmed att den svarta sektorn direkt bidrar till en högre tillväxt.

– Staten erkänner ju också detta indirekt då Statistiska Centralbyrån inkluderar den svarta sektorn i sina siffror och räknar upp tillväxtsiffrorna inom vissa sektorer. Detta samtidigt som en annan statlig myndighet, Skatteverket, ser den svarta sektorn som något negativt och något som undandras, säger Henrekson, som alltså anser att statens agerande i just detta fall är något inkonsekvent.

Henrekson anser som de flesta andra att det naturligtvis vore en fördel om dessa jobb var vita, men att de höga skatterna omöjliggör detta. Boven i dramat är, menar han, att skattesystemet missgynnar arbetskraftsintensiva branscher där lönerna utgör en mycket stor del av kostnaderna. Lägre skatt på hushållsnära tjänster låter därmed som en lämplig lösning.

– Men samtidigt kan det vara farligt med en allt för snäv avgränsning, säger Henrekson, och menar att det inte är alltid är arbeten i själva hemmet som sådant som bör premieras.

– I många fall är det mer effektivt om ett hushåll lämnar in tvätten på ett tvätteri än att någon kommer hem till dem och tvättar, säger Henrekson som gärna skulle se lägre skatt på tjänster generellt.

Det finns också tveksamheter om hur omfattande den svarta sektorn i Sverige egentligen är. Enligt Skatteverket uppgår denna till omkring 5 procent av BNP.

– Det är förmodligen en stor underskattning, säger Kurt Wickman, nationalekonom på Högskolan i Gävle, och hänvisar till undersökningar gjorda av universitetet i österrikiska Linz.

– De kommer fram till att den svarta sektorn i Sverige uppgår till mellan 15 och 20 procent av BNP, säger han.