Styrräntan höjs med 0,75 procentenheter

Prognosen visar att styrräntan sannolikt kommer att höjas ytterligare i början av nästa år för att då vara strax under 3 procent. Inflationsutvecklingen är fortsatt svår att bedöma och Riksbanken kommer att anpassa penningpolitiken på det sätt som behövs för att säkerställa att inflationen återförs till målet inom rimlig tid. Det framgår av ett pressmeddelande.

Hög efterfrågan i kombination med olika störningar i bland annat produktion, transporter och energiförsörjning har pressat upp prisökningstakten i världsekonomin. För att få ner inflationen har centralbanker världen över höjt sina styrräntor det senaste året och kommunicerat att de kommer att fortsätta göra så ännu en tid. Det har bidragit till att obalanserna mellan utbud och efterfrågan har minskat, vilket talar för att pris- och kostnadsökningarna kommer att dämpas och inflationen i världsekonomin sjunka tillbaka.

Även i Sverige är inflationen fortfarande för hög, enligt Riksbanken. I oktober var KPIF-inflationen 9,3 procent. Det var visserligen något lägre än Riksbankens prognos i september men det förklaras helt och hållet av att energipriserna blev lägre än väntat. Bortsett från energipriserna har inflationen istället blivit oväntat hög, vilket tyder på att inflationstrycket är något högre än väntat. Risken för att dagens höga inflation biter sig fast är fortfarande stor och det är av största vikt att penningpolitiken verkar för att inflationen ska falla tillbaka och stabiliseras runt målet på 2 procent inom rimlig tid.

Direktionen bedömer att penningpolitiken behöver stramas åt mer för att föra inflationen tillbaka till målet, jämfört med bedömningen i september. För att få ner inflationen och värna inflationsmålet har direktionen därför beslutat att höja styrräntan med 0,75 procentenheter till 2,5 procent. Räntan väntas höjas ytterligare i början av nästa år för att då vara strax under 3 procent. I linje med tidigare prognos kommer Riksbanken från årsskiftet låta innehavet av värdepapper minska i takt med förfall. Även det innebär en viss åtstramning av penningpolitiken.

Stigande priser och högre räntekostnader är kännbara för hushåll och företag, och många hushåll får betydligt högre levnadsomkostnader. Riksbanken anser dock att skulle bli än mer kännbart för hushållen och för svensk ekonomi i allmänhet om inflationen blev kvar på dagens höga nivåer. Uppfattningen är ändå att genom att Riksbanken höjer räntan mer så nu minskar risken för hög inflation under lång tid och därmed också för en ännu större penningpolitisk åtstramning längre fram.