Den svenska AI-kommissionen meddelade nyligen att man tidigarelägger sin slutrapport, till i höst från juli 2025. Kommissionen hänvisar till att vi har halkat efter på många plan.

I Global AI index hamnar Sverige på en blygsam 17:e plats, efter Finland och Danmark. Kommissionens ordförande Carl-Henric Svanberg nämner bland annat betydelsen av ekosystem för AI:s utveckling.

Sverige hade för runt tio år sedan en digitaliseringskommission och har i ett par omgångar haft ett digitaliseringsråd, som senast tillsattes 2017 och ska verka fram till 2026. Vår uppfattning är att detta inte räcker utan att det krävs styrmedel, inklusive lagstiftning, för att vi tillsammans ska kunna skörda frukterna av digitaliseringen.

Det är frustrerande att se att Skandinavien, och kanske främst Sverige, halkar efter. Vi måste tillsammans vända den trenden. Vi har en historia av att vara early adopters och driva innovation och teknik framåt – och ska vara en förebild gällande digitalisering.

Det finns många exempel på områden där digitaliseringen ger effektivitetsvinster och öppnar för nya affärsmöjligheter.

Det kan till exempel handla om insamling, sammanställning och analys av stora mängder data i realtid för att kunna fatta snabbare och bättre beslut.

Eller digitalisering inom leverantörskedjan. Hantering av order, lager, transport, logistik och betalningar är beroende av att alla aktörer i leverantörskedjan är digitaliserade.

Ytterligare ett område är fakturahantering. Ju fler företag som använder e-fakturor, desto tydligare blir fördelarna. Digitaliserar man även fler affärsdokument, såsom kataloger, ordermeddelanden, leveransaviseringar och betalningsinstruktioner, skapar man tillsammans med andra företag ännu större effektivitetsvinster.

Inom många områden är företag beroende av varandra. Men om en aktör i kedjan släpar efter i digitaliseringen tvingar det även övriga företag att behålla sina ineffektiva, analoga processer.

EU har mål för digitalisering till år 2030, som är nedbrutet på olika delar av samhället. För näringslivet finns bland annat målen om teknikanvändning – för molntjänster, AI eller stordata. Det finns också mål om att över 90 procent av de små och medelstora företagen ska ha åtminstone en grundläggande digitaliseringsnivå.

För att svenska företag snabbare ska digitaliseras behövs nya grepp. På motsvarande sätt som Digg ska stödja den offentliga sektorns digitalisering, behövs något för den privata sektorn.

I Danmark, Norge och Finland har regleringar bidragit till att man har en betydligt högre andel e-fakturor än i Sverige. I samtliga dessa länder diskuteras även frågan om att göra e-fakturor obligatoriska.

Ett exempel på en lagändring i riktning mot ökad digitalisering är att riksdagen beslutat att från halvårsskiftet slopa kravet på att räkenskapsinformation, som till exempel kvitton och fakturor, i original ska sparas under en viss tid om det finns digitalt.

Det är tydligt att svenska företag måste digitaliseras tillsammans för att de ska kunna öka sin konkurrenskraft.

Och det är bråttom.

För att vi ska kunna konkurrera internationellt måste vi påskynda digitaliseringen genom nya styrmedel.

Joakim Hahne

Regionchef för norra Europa på Pagero

Läs mer:
”EU måste återta sin ledande position inom tech”. Realtid
”Så kan CSRD bli en konkurrensfördel istället för ytterligare belastning”. Realtid
”Svensk innovation inom fossilfritt stål är ett skolboksexempel”. Realtid