Svensk ekonomi befinner sig i lågkonjunktur med en förväntad BNP-tillväxt på 1,1 procent för 2024.

Arbetsmarknaden påverkas av detta och arbetslösheten beräknas stiga till 8,1 procent i år.

Ekonomistyrningsverkets prognos visar också en stor försämring av sparandet i offentlig sektor. Hög inflation och rådande lågkonjunktur försvårar läget, enligt ett pressmeddelande.

Så stort är underskottet

Det offentliga sparandet försvagas av en långsam ökning av skatteintäkter och markant ökade statliga utgifter.

Hög inflation, försvarsutgifter och budgetåtgärder bidrar till underskottet som nu ligger på 80 miljarder kronor.

Det strukturella sparandet ligger därför under överskottsmålets målnivå i år.

”Vi kommer att se en försvagning av den offentliga sektorns finansiella sparande i år. Samtidigt är skulden i offentlig sektor låg”, säger Helena Kaplan, prognoschef på Ekonomistyrningsverket.

Då blir det bättre

Nästa år väntas BNP-tillväxten öka till 2 procent, medan arbetslösheten minskar till 7,5 procent.

Skatteintäkterna väntas också stiga och utgifterna öka betydligt mindre.

Det finansiella sparandet kommer därmed stärkas och unerskottet minska till 11 miljarder kronor.

Läs mer:
Svenska statsskulden ökar men i långsammare takt. Realtid
Riksgälden bommade prognosen trots överskott. Realtid
Larmet: Saknas miljarder i investeringar – ”Måste öka statsskulden”. Realtid