"Värdepapperslån stärker sparandet"

Många behöver under sin livstid ta lån och det är helt rationellt att göra det för nödvändiga investeringar. Att kunna köpa sin egen bostad är en självklar sådan. Att köpa bil, kanske. Båt, tveksamt. Staten vill att skattebetalarna ska vara med och finansiera alla dessa tre köp – fair enough.

Finns det något annat nödvändigt som skattebetalarna skulle kunna vara med och finansiera? Ja, ett långsiktigt sparande. 6 av 10 som har ett sparmål på Avanza sparar för att bli miljonär, till pensionen, för framtiden, ett ekonomiskt oberoende eller att sluta jobba. Det kanske låter som privilegier och lyxmål, men det är det absolut inte. Det är helt rationella och nödvändiga mål för att kunna betala för livet.

Den som går i pension kan förvänta sig att den allmänna pensionen blir betydligt lägre än dagens lön. Hur många har en tillräckligt stor handbroms för att klara sig på det? Att spara för sin egen framtida konsumtion är därför både viktigt och rationellt.

Låt oss fundera på hur man ska lägga upp sin strategi för att lyckas med ett riktigt långsiktigt sparande. Vi ser hur staten gör. Inom premiepensionen kan vi sparare välja själva hur våra pengar ska placeras. För de som inte väljer själva hamnar pengarna hos Sjunde AP-fonden iAP7 Aktiefond (många väljer den aktivt också). Det är en global aktiefond som kan använda en hävstång på maximalt 25 procent. Det betyder att fonden för varje hundralapp den investerar kan låna 25 kronor för att köpa ännu fler aktier. Syftet säger de själva är för att ”ge dig möjlighet till bra värdeutveckling under många år”. Det har varit en väldigt förnuftig strategi.

Om staten använder värdepapperslån för att ge möjlighet till bra värdeutveckling under många år, så borde det rimligtvis tillhöra kategorin av lån som staten uppmuntrar (eller i varje fall inte försämrar för) oss att ta. Värdepapperslånet borde åtminstone inte placeras i samma kategori som lån utan säkerhet för snabb konsumtion.

Bara för att den statliga AP-fonden väljer att använda belåning i sin förvaltning är det nödvändigtvis inte något som krävs för att nå ett tillräckligt bra sparande. Självklart kan man nå dit genom att bara investera egna pengar.

Det går att argumentera för att värdepapperslån inte ska subventioneras eftersom det kan vara skadligt om det missbrukas för kortsiktig spekulation på aktiemarknaden. Men eftersom aktier har ett belåningsvärde som är lägre än marknadsvärdet är risken för överbelåning väldigt liten. Och det är just överskuldsättningen som regeringen vill komma åt med det här förslaget.

Tittar vi hur Avanzas kunder som använder värdepappersbelåning hanterar detta kan vi konstatera att medianbelåningsgraden är runt 10 procent. Det är endast 1 procent av kunderna som lånar pengar för investeringar som har en belåningsgrad över 70 procent.

Regeringen är på rätt väg som vill subventionera sparande genom förslaget om 300 000 skattefria kronor på investeringssparkonto och kapitalförsäkring. Att höja trösklarna för dåliga lån är ytterligare ett steg i rätt riktning. Men regeringen behöver vara konsekvent med sitt syfte och även undanta värdepapperslån från de reducerade ränteavdragen.

Philip Scholtzé
Sparekonom, Avanza