Genom bearbetning av anonymiserad registerdata i en ny databas har professor Daniel Waldenström kunnat beskriva frågeställningar som inte tidigare gått att analysera. En slutsats som görs är att fonder är en viktig sparform för många svenskar. Det gäller även bland individer med låga inkomster.
"Våra politiker bör ta chansen att bredda ISK"
Camilla Jonsson
Uppdaterad: 16 maj 2022Publicerad: 16 maj 2022
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
I en färsk rapport presenteras en kartläggning av fondägandets utbredning i Sverige. Särskilda undersökningar görs av fondägandet bland kvinnor och män, inom olika åldrar och i grupper med olika utbildningsbakgrund.
En uppgift för Fondbolagens förening är att öka kännedom och sprida kunskap om fondsparandet i Sverige. Föreningen har därför finansierat denna deskriptiva analys av fondsparandet i Sverige.
Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna vad gäller fondägandet i Sverige:
- Hälften av den vuxna befolkningen äger fonder antingen direkt eller via ISK.
- Nästan samtliga vuxna äger fonder i någon form (direkt, premiepension, avtalspension).
- Historiskt inträffade den stora spridningen av fondägandet under 1980- och 90-talen.
- Könsskillnaderna i fondägande är mycket små, både gällande andelen som äger fonder och storleken på fondinnehaven.
- Den enda tydliga könsskillnaden i fondägande är att mäns fondägande är förknippat med en högre risknivå, orsakat av en högre andel aktiefonder och en lägre andel räntefonder.
- Fondägande ser olika ut över livscykeln. Unga vuxna och ålderspensionärer äger fonder i mindre utsträckning än medelålders personer.
- Utbildning har ett starkt samband med fondägande. Högskoleutbildade personer äger fonder i dubbelt så stor utsträckning som personer med högst nioårig grundskola. Detta gäller både andelen ägare och storleken på fondinnehaven.
- Högutbildade personer har i högre grad än lågutbildade placerat fonder i ISK, vilket har varit en skattemässigt relativt gynnsam sparform under 2010-talet.
- Barns fondägande är relativt utspritt och i tonåren äger hälften av alla barn fonder. Fonder är den viktigaste sparformen för barn i alla åldrar.
- Föräldrars utbildningsbakgrund spelar roll för barns fondägande, men inte i lika hög utsträckning som för föräldrarnas egna fondägande. Fonder kan därmed innebära en faktor som utjämnar livschanser i den unga generationen.
I rapporten framkommer att hälften av den vuxna befolkningen äger fonder, direkt eller via ISK.
– Det är oerhörda siffror, som vi ska vara stolta över i Sverige. Sparandet är en folksport, och vi har en sparkultur att värna om. Och att det sparandet har exponering mot aktiemarknaden i hög utsträckning är något att värna, säger Frida Bratt, sparekonom på Nordnet.
Men enligt Frida Bratt kan det göras mer för att sprida och bredda sparandet ännu mer.
– Det är det politikerna bör diskutera i högre utsträckning. Hur får vi fler unga, utrikes födda och lågutbildade att starta ett månadssparande? Vi behöver bredda sparandet på börsen till att omfatta fler grupper än de traditionella, som alltid har haft möjligheten och kunskapen att investera och dra nytta av börsens uppgångar. Enkelheten i ISK är en nyckel, och ISK har redan gjort mycket på området. Men mer kan göras, säger Frida Bratt.
Nu vill flera partier sänka skatten på ISK, och Frida Bratt konstaterar att det var fel att höja skatten i två omgångar baserat på föränderliga faktorer.
– Jag tycker att riktade skattesänkningar vore ett sätt att uppmuntra fler grupper börja spara. Liberalerna har ett förslag om skattefritt på ISK upp till 300 000 kronor, vilket skulle uppmuntra inte bara unga utan alla att starta upp ett sparande. Signalvärdet i sådana reformer, att sparande är viktigt, ska inte underskattas. Våra politiker bör ta chansen att bredda ISK och uppmuntra ännu fler att vara en del av den svenska sparkulturen.
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS