Panelen enig: "Riskspridning är bästa inflationsskyddet"

Philip Scholtzé, sparekonom Fondbolagens Förening

1. Pensionen påverkas, enligt Skandia, rätt ordentligt av det ekonomiska läget. Hur märker ni av det hos er?
– Det märks att fler fondsparar privat. 73 procent av svenska folket säger att de fondsparar själva och det är fler än för några år sedan. Under 2022 märkte vi också att många sålde aktiefonder när börsen gick ner. De som försöker tajma marknaden riskerar att köpa och sälja vid fel tidpunkt och det kan påverka pensionen. Det bästa är att vara uthållig med den risk som passar sparhorisonten.

2. Hur skall man tänka kring sitt pensionssparande just nu om man börjar närma sig pensionsålder?
– Det är viktigt att ta rätt risk i sitt sparande. Aktiefonder brukar ha en rekommenderad innehavstid på minst fem år. Pengar som du kan vara utan i mer än fem år kan få fortsätta växa i aktiefonder medan pengar som behövs i närtid kan placeras med lägre risk i räntefonder eller på sparkonto. I pensionsålder kan man vara lite mer försiktig med sitt pensionssparande då det kanske inte är lika lätt att jobba extra eller på annat sätt höja sina inkomster. För att få en överblick över hela sitt pensionssparande är sajten minPension jättebra.

3. Finns det något enkelt sätt att inflationsskydda sitt sparande?
– Jag tror att riskspridning är det bästa inflationsskyddet. Det går utmärkt att spara i fonder med olika placeringsinriktningar.

4. Vilket är ditt bästa tips till den yngre generationen som precis kommit igång med sitt yrkesliv?
– Mitt bästa tips är att månadsspara. Den som är ung och har många år kvar till pensionen behöver inte spara så stora pengar idag för att kunna ha mycket pengar senare.

5. Alla AP-fonderna redovisade rejäla tapp för 2022. När behöver politikerna agera?
– 2022 var ett tufft år för de flesta kapitalförvaltare och sparare. Jag tycker att premiepensionen är ett jättebra sätt att ge sparare möjlighet att själva välja hur egna pengar ska placeras. Om vi stärker förutsättningarna för ungdomar att lära sig att ta hand om sina pengar i skolan så kanske vi också kan få förtroende att ta hand om en större del av våra pensionspengar själva.

Mattias Munter, pensionsekonom Skandia

1. Pensionen påverkas, enligt Skandia, rätt ordentligt av det ekonomiska läget. Hur märker ni av det hos er?
– Vår senaste rapport tittar på de långsiktiga pensionseffekterna av att den höga inflationen leder till ett antal förlorade år av löneutveckling. Vad vi kan se är ett ökat intresse för pensionssparande och löneväxling till tjänstepension bland de som är yrkesverksamma.

2. Hur skall man tänka kring sitt pensionssparande just nu om man börjar närma sig pensionsålder?
– Se över risknivån för de delar du själv kan påverka. Logga in på minPension.se och gör en pensionsprognos som räcker livet ut. Är du inte nöjd med nivån är det eget sparande eller ett längre arbetsliv som gäller. Finns det ett sparkapital som kan användas för att stärka pensionen? I annat fall så kan ett förlängt arbetsliv höja pensionen rejält.

3. Finns det något enkelt sätt att inflationsskydda sitt sparande?
– I det korta perspektivet är det absolut inte enkelt, med dagens inflationsnivåer kanske omöjligt. Men sett över en längre tid kan en rimlig andel riskfyllda tillgångar såsom exempelvis aktier förväntas ge en avkastning som överstiger inflationen.

4. Vilket är ditt bästa tips till den yngre generationen som precis kommit igång med sitt yrkesliv?
– Se till att ha tjänstepension och gör smarta val för hur den ska förvaltas. Se över valen regelbundet, en gång per år räcker för de flesta. Utöver det rekommenderar jag att börja spara lite grann på egen hand med syfte pension, ett sparande som kan höjas i takt med att karriären utvecklas. Det kommer att ge extra trygghet och flexibilitet för när du kan gå i pension i framtiden.

5. Alla AP-fonderna redovisade rejäla tapp för 2022. När behöver politikerna agera?
– Jag har inga direkta synpunkter på AP-fondernas förvaltning men skulle rent generellt inte rekommendera att utvärdera någon kapitalförvaltare baserat på ett enskilt år.

Shoka Åhrman, sparekonom SPP

1. Pensionen påverkas, enligt Skandia, rätt ordentligt av det ekonomiska läget. Hur märker ni av det hos er?
– För 50- och 60-talister är merparten av deras tjänstepension i förmånsbestämda planer där pensionen årligen justeras upp med konsumentprisindex. Under många år har det varit relativt små justeringar då tillgångsvärden, exempelvis aktier och fastigheter, ökat betydligt mer än KPI. Men under 2022 svängde det om.

– Under många år har inflationen mätt med KPI varit låg och då har de med förmånsbestämda pensioner varit relativa förlorare. Detta jämfört med de som har haft premiebestämda lösningar där avkastningen har varit god till följd av hög avkastning på bland annat aktier och fastigheter.

– Blickar vi framåt för de som ännu inte påbörjat sina pensionsutbetalningar så har långa räntor stigit, vilket ökar den framtida förväntade avkastningen. Förutsättningar för premiebestämda planer att på sikt leverera en pension som stiger mer än inflationen ser därför bättre ut nu än för något år sedan.

2. Hur skall man tänka kring sitt pensionssparande just nu om man börjar närma sig pensionsålder?
– Rådet är att försöka spara mer till pensionen, arbeta heltid fram till nya riktåldern och därigenom få en högre pension. Vi vet att en majoritet känner en viss oro för storleken på kommande pension. Ett bra tips kan då vara att läsa på om pensionen. Ta gärna hjälp med rådgivning och gör aktiva val kring din pension, exempelvis val av sparform, riskspridning, och se över eventuella avgifter.

– Mitt råd om man är orolig för sitt sparkapital, är att spara i blandfonder och fortsätta med sitt månadssparande, då är man fortsatt med på börsen och kan vara med på uppgången när den kommer.

3. Finns det något enkelt sätt att inflationsskydda sitt sparande?
– Nej, men det finns några fallgropar att se upp med. Det gröper ur sparkapitalet att spara på sparkonto när det råder hög inflation. Generellt kan du inte inflationsskydda kapitalet genom att ha det på ett sparkonto. De som flyttar kapital till räntefonder måste också vara medvetna om att sparandet i ISK schablonbeskattas oavsett utveckling. Detta innebär att det kan, beroende på förväntad avkastning, vara mer lönsamt att ha den typen av sparande utanför ISK och inte betala 30 procent i skatt.

– Generationsfondssparare är den grupp som behöver se upp mest av många skäl, men automatisk allokering till nominella räntor försvagar inflationsskyddet och förutsättningarna för en bra pension. Att upprätthålla en bra investeringsrisk oavsett ålder är ett klokt råd.

4. Vilket är ditt bästa tips till den yngre generationen som precis kommit igång med sitt yrkesliv?
– Till de yngre som har tiden på sin sida blir mitt råd att våga ta risk på aktiemarknaden. Vidare är det viktigt att börja arbeta tidigt och arbeta heltid. Att bygga upp en ekonomisk buffert för att klara oförutsedda utgifter är också nödvändigt. Mitt råd är också att komma igång med ett månadsspararande och inte sluta. Sparande är som träning, en vana, så det gäller att kontinuerligt fortsätta för att få långsiktiga resultat. Kompetensutveckling är också bra, för genom att få ett arbete med högre lön, så blir automatiskt pensionen högre.

– Hur vi som sparare agerar handlar mycket om psykologi och beteendevetenskap. Tänk långsiktigt med ditt sparande. Vi har en inbyggd förlustaversion. Det gör att vi efter en lång tids börsfall, som vi har haft under 2022, säljer av aktier och fonder med förlust och flyttar pengarna till ett sparkonto. Då har man inte möjlighet att ta del av uppgången den dagen marknaden vänder. Till exempel så missade de som gick ur aktiemarknaden rekylen som skedde i januari. Det är svårt att tajma botten. Historiskt vet vi att en vändning kommer och därför är det viktigt att vara långsiktig i sitt sparande

5. Alla AP-fonderna redovisade rejäla tapp för 2022. När behöver politikerna agera?
– Trots tappet finns fortfarande ett betydande överskott i inkomstpensionssystemet. Den sista december 2022 uppgick överskottet till 1 300 miljarder kronor, en ökning med 100 miljarder kronor jämfört med förra året, enligt uppgifter från Pensionsmyndigheten. Inkomstpensionens finansiella styrka ökar trots att AP-fondernas marknadsvärden gick ner under 2022. Detta som följd av att arbetsgivaravgiften och den allmänna pensionsavgiften ökade under 2022. Socialförsäkringsminister Anna Tenje bör därför tillsätta en utredning för att införa en ”gas” i pensionssystemet.