Fondtorgsnämndens verksamhet ska framöver finansieras av fondbolagen istället för av staten. Finansinspektionen är kritisk och menar att modellen varken är transparent eller förutsägbar, samt att konsumenterna riskerar högre avgifter.
Motstånd mot ny avgiftsmodell för fondbolagen
Mest läst i kategorin
Fondtorgsnämnden är en myndighet som ansvarar för att reformera premiepensionen, i syfte att utesluta oseriösa aktörer och öka tryggheten inom premiepensionssystemet. Ordförande är Mats Sjöstrand, tidigare generaldirektör för Skatteverket, och vice ordförande Maria Rydbeck, överdirektör på Försäkringskassan.
Framöver ska organisationen finansieras utanför statsbudgeten, för att säkerställa långsiktighet och självständighet. Verksamheten kommer därför att finansieras genom en ny avgiftsmodell där avgifter betalas av de fondbolag som deltar i upphandlingar. Den gamla modellen kommer därmed att upphöra och fasas ut över tid allt eftersom nya avtal tecknas.
Den nya avgiftsmodellen är just nu under remissbehandling, men består av två delar: Den första delen består av en anbudsavgift som kommer att betalas av alla fondbolag som deltar i varje upphandling. Den andra delen är en årlig avgift som bland annat ska täcka de löpande kostnaderna. Avgifterna kommer att tas ut av alla fondförvaltare som har tilldelats ett avtal.
Finansinspektionen är en av remissinstanserna, och är kritisk. FI bedömer att det finns en risk att den föreslagna avgiftsmodellen medför ett antal oönskade bieffekter till följd av den rörliga avgift som ska kopplas till fondkapitalet. Enligt FI riskerar detta att medföra högre avgifter för konsumenter samtidigt som modellen varken är transparent eller förutsägbar. Därutöver finns en risk att en avgiftsmodell utan kostnadstak i absoluta tal kan leda till en dyrare verksamhet än motiverat.
”Om en upphandlad fond i en viss fondkategori får ett stort kapitalinflöde, exempelvis till följd av god avkastning som lockar in fler sparare, kommer fonden i absoluta tal att få betala en högre årlig avgift. Omvänt kommer avgiften att gå ner för fonder vars kapital krymper. Med tanke på att kostnaderna för FTN:s granskningsarbete för en enskild upphandlad fond kvarstår på i huvudsak samma nivå, mer eller mindre oberoende av fondkapitalet, leder den här avgiften till omfördelningar mellan fonder som framstår som godtyckliga”, skriver Finansinspektionen i sitt utlåtande, och får stöd från andra personer i branschen:
– Finansinspektionen har väldigt resonabla synpunkter och vill att småsparare ska skyddas. Därför är de noggranna med hur det hela ska utformas för att tillvarata spararnas intresse. Självklart håller jag med att det bör vara så låga avgifter som möjligt för spararna. Dessutom bör det vara kostnadseffektivt samt ha en hög klarhet mot konsumenter, fondbranschen och andra parter som vill ha inblick i verksamheten. Därför bör storleken på avgiftsuttaget vara helt transparent över hela avtalsperioden så att det inte blir något missförstånd mellan sparare och aktör, säger Mohammed Salih, sparekonom på Fundler, till Realtid.
Han tillägger att han gärna skulle se bättre beräkningsunderlag på hur man kommit fram till skillnader i avgiftsuttag mellan olika typer av fonder, samt bättre definition på vad de olika komplexitetsnivåerna innebär, så att alla kan förstå skillnaderna och resonemanget bakom avgifterna.
Fondtorgsnämndens verksamhet administreras av Pensionsmyndigheten, som dock inte vill svara på kritiken ännu.
– Fondtorgsnämnden beaktar alla inkommande remissynpunkter och avser att fatta beslut när frågan är färdigberedd, säger Johan Andersson, pressekreterare på Pensionsmyndigheten, till Realtid.