Kostnadskrisen har inte påverkat skillnaden i levnadsstandard

Det finns stora inkomskillnader mellan olika delar av Sverige. Stockholm har cirka 20-25 procent högre disponibla inkomster än rikssnittet, medan landsbygden har 15 procent lägre disponibla inkomster.

– Rapporten undersöker om dessa skillnader är mindre om man tar hänsyn till hushållens levnadsomkostnader, det vill säga boendeutgifter och kommunikationskostnader. Jag finner att skillnaderna är desamma även efter hänsyn till utgifter, säger Martin Nordin, docent i nationalekonomi och författare till studien.

För centrala Stockholms län är de månatliga levnadsomkostnaderna 2 700 kronor högre än rikssnittet, och för övriga storstadsområden cirka 650 kronor högre. För landsbygden är levnadsomkostnaderna nästan 500 lägre i månaden.

– Trots att levnadsomkostnaderna är högre i storstäderna, påverkar detta inte den regionala ojämlikheten. Ojämlikhet mäts oftast i relativa termer. Om inkomsten i Stockholm är 20 procent högre och levnadsomkostnaderna också är det kommer även det kvarvarande konsumtionsutrymmet att vara 20 procent högre. Det krävs större kostnadsskillnader än så för att utjämna levnadsstandarden. Så är det inte, snarare ökar ojämlikheten i levnadsstandard, enligt Martin Nordin.

Levnadsomkostnaderna ökade med cirka 15 procent för 2022 och med ytterligare 10 procent för 2023. Störst ökning finner man för Stockholms län utanför centrumkommunerna, totalt 34 procent.

– Genomsnittshushållets levnadsomkostnader som andel av den disponibla inkomsten har ökat med endast 3,3 procentenheter för 2023. Därför har de senaste årens kostnadskris inte heller påverkat den regionala ojämlikheten i någon större omfattning. Å andra sidan har kostnadskrisen påverkat boendekostnaderna för villa och hyresrätt olika. Tidigare var det mellan 30-50 procent dyrare att bo i hyresrätt än villa, men främst på grund av ökade räntekostnader har den skillnaden försvunnit, säger Martin Nordin.

Studien baseras på data på kommunal nivå och använder 2016/17 som referensperiod. Utgifterna justeras sedan för ökad ränta och stigande el- och drivmedelspriser.