Hushållens sparande på historiskt hög nivå

Hushållens likvida sparande, det vill säga deras finansiella likvida tillgångar minus skulder, uppgick under det fjärde kvartalet 2023 till 11 miljarder kronor. Under kvartalet nettoköpte hushållen aktier och fonder och hade nettouttag från bankkonton. Hushållens nettoupplåning, det vill säga deras nytagna lån minus amorteringar, var ovanligt låg under fjärde kvartalet och uppgick till 2 miljarder kronor. Det är en minskning med 8 miljarder jämfört med föregående kvartal och en minskning med 15 miljarder jämfört med motsvarande kvartal 2022. Det framgår av ett pressmeddelande från SCB.

Hushållens likvida sparande för helåret 2023 blev 244 miljarder kronor, vilket är mycket högt i ett historiskt perspektiv. Det är väsentligt högre än åren 2020–2022 då höga nettoinsättningar på bankkonto fick mycket uppmärksamhet.

Amorteringarna till bank och bostadsinstitut översteg nytagna lån under fjärde kvartalet 2023. Det har bara hänt en gång tidigare i tidsserien, under det första kvartalet 1996, vilket är tidseriens första kvartal. För helåret 2023 var nyupplåningen endast 34 miljarder, vilket kan jämföras med 252 miljarder under 2020, 326 miljarder under 2021 och 195 miljarder under 2022. Den årliga tillväxttakten i lån fortsatte att minska och i slutet av 2023 var den nästan noll. Det kan jämföras med slutet av 2021 då tillväxttakten var nästan 7 procent. Hushållen har historiskt framför allt lånat till köp av hus och bostadsrätter men även till konsumtion.

Det likvida sparandet påverkas på olika sätt om lånen används för konsumtion, reala investeringar eller finansiella investeringar. Om lånen används till placeringar i finansiella tillgångar påverkas det likvida sparandet endast begränsat, medan det minskar om lånen används till konsumtion och reala investeringar.

Under det fjärde kvartalet 2023 var värdet för icke-finansiella bolags finansiering via lån, nytagna lån minus amortering, hos monetära finansinstitut minus 72 miljarder kronor. Det är en nedgång jämfört med föregående kvartal då detta värde var minus 7 miljarder, och en stor nedgång från motsvarande kvartal föregående år, då detta värde var 31 miljarder.

Finansieringen genom räntebärande värdepapper, nyemissioner minus förfall och återköp, uppgick till minus 3 miljarder kronor. Det är 38 miljarder kronor lägre än föregående kvartal och 33 miljarder lägre än motsvarande kvartal året innan.

De totala lånen hos monetära finansinstitut uppgick vid utgången av kvartalet till 2 876 miljarder kronor. Värdet på emitterade räntebärande värdepapper uppgick till 1 506 miljarder kronor.

I samband med publiceringen av Finansräkenskaperna för fjärde kvartalet 2023 har revideringar gjorts tillbaka till 2020 i syfte att förbättra statistiken där nya uppgifter blivit tillgängliga. Revideringarna påverkar både tidsserierna för år och kvartal. Betalningsbalansen har reviderats tillbaka till 2020. För sociala trygghetsfonder har transaktioner av svenska marknadsnoterade aktier 2022kv4 reviderats till ett värde av 18 miljarder SEK. Det påverkar det finansiella sparandet för 2022kv4 samt helåret 2022. Ändrad redovisningsprincip för kommuner och regioner vad gäller finansiell leasing har medfört revidering av ställningsvärdet för långfristiga lån på 12 miljarder kronor från 2020 och framåt. Detta skapar också ett tidsseriebrott mellan år 2019 och 2020. För 2023 har nya årsvärden levererats för vissa finansiella instrument, till exempel derivat som påverkar finansiell sparande. Finansmarknadsstatistiken har haft mindre revideringar tillbaka till 2021kv4. För källorna värdepappersinnehav (VINN) och Emitterad värdepapper (SVDB) har 2023kv3 reviderats.