Hälften av alla ensamstående föräldrar saknar kontantmarginal

Närmare 1,7 miljoner människor i Sverige bor i hushåll som saknar kontantmarginal, alltså förmågan att betala en oförutsedd utgift på minst 13 000 kronor.

– Det motsvarar 20 procent av Sveriges befolkning. Av dessa är uppskattningsvis 187 000 ensamstående vuxna med barn, säger Helena Månsson, utredare på SCB.

I SCB:s Undersökningarna om levnadsförhållanden (ULF) ställs flera frågor som används för att mäta materiell och social fattigdom.

– Ensamstående vuxna med barn sticker ut i flera av indikatorerna som mäter materiell och social fattigdom. I den gruppen är det till exempel vanligare än bland befolkningen i stort att ha svårt att få ekonomin att gå ihop. Det är vanligare att de kommit efter med betalningar, inte har råd att spendera mindre summor på sig själva eller råd att åka på en veckas semester.

Materiell och social fattigdom innebär att man inte har råd med en viss levnadsstandard. En person som inte har råd med fem eller fler av indikatorerna som används som mått bedöms leva i materiell och social fattigdom.

– I Sverige lever 14 procent av alla ensamstående föräldrar med barn i materiell och social fattigdom. I hela EU är motsvarande andel 26 procent, säger Helena Månsson.

Rumänien (49 procent), Grekland (47) och Bulgarien (46) har de högsta andelarna hushåll med ensamstående föräldrar i materiell och social fattigdom. Luxemburg (8 procent) och Italien (12) har de lägsta.