Enligt en färsk utredning ska en ny schablonregel för beräkning av ränteskillnadsersättning vid förtidsbetalning av bolån med bunden ränta införas. Förslaget syftar till att förstärka konsumentskyddet och kan också leda till en ökad kundrörlighet på bolånemarknaden.
Förslag: Det ska bli billigare att säga upp ett bundet bostadslån
Mest läst i kategorin
Finansmarknadsministern hade på måndagen en pressträff om utredningen om ränteskillnadsersättning. Utredningen föreslår ändrade regler för bolånetagare som löser bundna lån i förtid. Förslaget syftar till att minska låntagarnas kostnader och öka konkurrensen på bolånemarknaden. Det framgår av ett pressmeddelande.
– Det ska inte vara onödigt dyrt och krångligt för den som föredrar att ha bunden bolåneränta. Rådande regler kan skapa omotiverade hinder och orättvisor, inte minst för låntagare med sämre förhandlingsläge. Därför är det här ett välkommet förslag, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman i en skriftlig kommentar.
Det var i augusti förra året som dåvarande regeringen tillsatt en utredning som skulle analysera effekter av ränteförändringar i ljuset av hushållens räntebindningstider. Det uppdraget kom efter att Finansinspektionen i april, samma år, i ett inlägg skrev att det fanns skäl att se över reglerna för hur ränteskillnadsersättningen beräknas, när fler vill binda sina bolån.
Frågan hade blivit särskilt aktuell med anledning av Rysslands invasion av Ukraina, som orsakadel ett ökat inflationstryck och höjt förväntningarna på Riksbanken att strama åt penningpolitiken.
”Stigande räntor kan leda till att fler konsumenter vill säkra sina boendekostnader genom att binda sin bolåneränta. Det är då särskilt viktigt att konsumenter som vill säga upp bundna lån i förtid inte drabbas av krav på omotiverat hög ersättning till banken”, skrev FI då.
Konsumentkreditlagens regler för att beräkna ränteskillnadsersättningen innebär att det generellt sett blir dyrt för konsumenter att säga upp bolån med bunden ränta. Det beror på att skillnaden mellan konsumentens låneränta och den jämförelseränta som används för att beräkna ersättningen inte fångar förändringar i ränteläget på ett bra sätt.
Eftersom ersättningens storlek bestäms utifrån vilken ränta som konsumenten betalar på sitt bolån, ju högre ränta desto högre ersättning, får dessutom olika konsumenter betala olika mycket trots att bankens kostnader är desamma.
FI bad därför regeringen att ta fram ett lagförslag om ny beräkning.
Enligt FI:s förslag från förra året ska ersättningen utgå från de förändringar i det allmänna ränteläget som har skett sedan lånet tecknades, utan hänsyn till vilken ränta som konsumenten betalar på sitt bolån. Med den ansatsen kommer ersättningen generellt att bli lägre, framför allt för dem som betalar en hög bolåneränta.
En bättre utformad ränteskillnadsersättning kommer enligt FI göra det mer attraktivt att välja bunden boränta, minskar ojämlikhet för konsumenter med svag förhandlingskraft och främjar konkurrensen på bolånemarknaden.