Förbud mot förvalt kreditalternativ har minskat andelen kreditköp

För att färre konsumenter ska göra oplanerade kreditbetalningar införde regeringen 2020 nya regler för marknadsföring av betaltjänster online. FI har granskat effekten och konstaterar att andelen kreditbetalningar har sjunkit.

Reglerna som trädde i kraft 1 juli 2020 ligger i dag i lagen om betaltjänster. Reglerna säger att betalningsalternativ på e-handelsplatser som innebär att konsumenten handlar på kredit inte får visas först eller vara förvalda om det finns andra betalningssätt. Det är betaltjänstleverantörerna som är ansvariga för att detta följs.

FI ska granska att betaltjänstleverantörerna följer lagen och vilka effekterna är. Myndighetens senaste granskning visar att det finns brister i 5 procent av kassalösningarna. Det är en förbättring sedan senaste granskningen som gjordes 2021 då det konstaterades brister i 12 procent av fallen.

FI ser också att andelen kreditbetalningar har sjunkit sedan reglerna trädde i kraft.

– En möjlig förklaring till att andelen kreditbetalningar har sjunkit kan vara att konsumenter inte är lika benägna att göra oplanerade kreditköp. Det är positivt eftersom det minskar risken att konsumenter hamnar i överskuldsättning. Reglerna har haft effekt, men vi menar att konsumentskyddet skulle stärkas ännu mer om de flyttades till konsumentkreditlagen, säger Erika Pagacz, riskexpert på område Bank på FI i en skriftlig kommentar.

Myndigheten tycker att det är komplicerat ur ett tillsynsperspektiv att e-handlaren, som ansvarar för utformningen av e-handelsplatsen, inte kan ställas till svars enligt lagen. I stället måste tillsynen riktas till vad som ibland är en betaltjänstleverantör bland flera som tillhandahåller ett av betalningsalternativen, eller så hänvisas myndigheterna till medverkansansvaret i marknadsföringslagen. FI vill därför gärna se att reglerna flyttas till konsumentkreditlagen. Då skulle de gälla för alla som erbjuder eller förmedlar krediter till konsumenter.