Experten om Rysslands-fonderna: ”Risk att spararna betalar skatt i onödan”

Det fyra svenska Rysslandsfonderna Swedbank Robur Rysslandsfond A, Nordea Rysslandsfond, Carnegie Rysslandsfond A och East Capital Ryssland har tillsammans omkring 10 miljarder kronor i förvaltning, enligt siffror från februari – innan Ryssland invaderade Ukraina. Enligt Pensionsmyndigheten kommer ungefär hälften av kapitalet, fem miljarder kronor, från ca 90.000 pensionssparare.

Rysslandsfonder kan ju numera inte handlas. Därmed ser de exempelvis på Morningstar ut att vara värda så mycket som de var värde innan de stängde för handel i slutet av februari.

– Värdet på fondinnehavet utgör ju underlag för beskattning på ISK. Därmed finns en risk att spararna betalar skatt på något, alltså Rysslandsfonder, som inte längre har något värde. Som att fortsätta betala försäkringen trots att huset brunnit upp, säger Frida Bratt till Realtid.

Fondernas nettoandelsvärde – förtkortat NAV, net asset value – är alltså från februari. Men fondbolagen behöver enligt regelverket beräkna ett så kallat indikativt värde. Det har flera fondbolag också gjort för sina Rysslandsfonder.

– I teorin kan man tänka sig att det här indikativa NAV:et kan ligga till grund för beskattningen, så att inte spararna tvingas betala för mycket i skatt. Problemet är att det inte finns någon standard för hur det här indikativa värdet bör göras, med vilken periodicitet det bör göras och var det bör rapporteras in. I flera fall har fondbolagen inte rapporterat in sina indikativa NAV till exempelvis Morningstar, som ju är prisleverantörer till aktörer som exempelvis Nordnet, säger Frida Bratt.

Hon säger att det bara är fondbolagen själva som kan räkna på värdet på sina innehav. Aktörer som Frida Bratts eget Nordnet varken kan eller ska göra det, och det är heller inte Skatteverkets uppgift.

– Det råder stor förvirring i branschen kring hur man ska gå till väga. Det är en exceptionell situation, men branschen behöver enas om en gemensam standard för beräkning som sedan kan rapporteras vidare till prisleverantörer så rätt underlag för beskattning syns på spararnas depåer.  Konsekvensen kan annars i värsta fall bli att spararna tvingas betala för mycket skatt, säger hon.

Hur vanligt tror du att det är att folk har till synes värdefulla Rysslandsfonder på sina ISK?

– Jag kan bara gissa, men eftersom det handlar om ett tiotal miljarder i värde totalt, enligt de kurser som gällde i slutet av februari, så är det ändå betydande belopp i de här fonderna. Förhoppningsvis hade de flesta sparare koll på att Ryssland redan innan kriget var en volatil och riskfylld marknad som endast passade som en liten del av portföljen. Jag tycker också den här frågan är mer än bara kronor och ören, den är principiellt viktig, säger Frida Bratt.

Vad borde folk göra för att inte behöva betala ISK-skatt på sina värdelösa Rysslandsfonder?

– Generellt är det här en fråga där man som sparare får hoppas på att branschen kommer kunna enas om ett sätt att lösa situationen som blir rättvist för alla sparare. Lyckligtvis finns det ju fortfarande gott om tid att lösa frågan eftersom skatten inte ska redovisas och betalas förrän nästa år, säger hon.

Hur tycker du att branschen ska lösa situationen med gemensam standard?

– Det är bara fondbolagen själva som kan värdera sina egna innehav. De ska helt enkelt värdera sina fonder på ett rättvist sätt, med en jämn och samstämmig periodicitet och sedan skicka vidare värdet till de stora informationsleverantörerna, som Morningstar och SIX. Det är sedan därifrån som alla distributörer och externa återförsäljare som vi på Nordnet kommer att plocka kursen och beräkna skatten utifrån den. Om fondbolagen beräknar NAV-kursen utifrån en gemensam och rättvis standard så kommer detta bli rätt och göras på samma sätt för alla sparare, säger Frida Bratt.