Carnegie: "Svag krona ger köpläge i Sverigefonder"

Sverigefonder såg ett inflöde i september och gick därmed mot strömmen, där fonder som helhet såg ett utflöde och aktiefonder i synnerhet. Carnegie Fonders Sverigefond har haft ett nettoinflödet på drygt 1 miljard kronor hittills i år och förvaltaren Mattias Sjödin bedömer att det flödet är tämligen brett bland Sverigefonder.

Hur har förvaltningen av Sverigefonden påverkats av den svaga kronan och den lägre köpkraften i Sverige?
– För en fondsparare så har den svaga kronan lett till att avkastningen i till exempel USA- eller Globalfonder klarat sig mycket bättre än svenska. För Sverigefondens del så är en svagare krona generellt positivt då vi har fler innehav som gynnas av en svag svenska krona (Volvo, Sandvik, Atlas Copco, Epiroc, Alfa Laval, Elekta, Getinge, Investor) än vi har innehav som missgynnas (framförallt H&M), säger Mattias Sjödin och fortsätter:

– För fondsparare tycker jag det är rimligt att plocka hem pengar nu, det vill säga minska i utländska fondinnehav, köpa Sverigefonder och därmed dra nytta av den förbättrade konkurrenssituationen.

Mattias Sjödin lyfter fram de svenska verkstadsbolagen.

– De kommer att möta en kraftigt försvagad konjunktur, men samtidigt står de väldigt starka vad gäller konkurrenskraft, flexibilitet i produktionen, de gynnas av en svag krona, har starka balansräkningar – så givet den nedgång vi har sett är vi inte speciellt oroliga att aktiekurser i bolag som Volvo, Epiroc, ABB, Sandvik eller Atlas Copco skulle ha betydande nedsidor i en konjunkturnedgång. I synnerhet inte relativt börsen i övrigt.

Innehaven NCC och Skanska i byggsektorn bedömer han som goda investeringar på sikt från dessa nivåer. Vad gäller fastigheter är Mattias Sjödin mer försiktigt, men lyfter fram Atrium Ljungberg som ett av de mest stabila bolagen i branschen med låg skuldsättning, låg värdering på fastigheterna och en spännande portfölj.

Exponeringen mot banksektorn är han försiktig mot.

– Vi har ökat exponeringen mot bank under året, och svenska banker står relativt starka. Därtill har vi denna gång inte någon specifik region utanför Sverige som oroar (till skillnad från finanskrisen när Baltikumexponeringen ledde till enorma kreditförluster). Men med kraftigt höjda räntor och stress i delar av fastighetssektorn så finns det också en betydande risk att investerare, framförallt internationella sådana, kommer att vara försiktiga med att öka exponeringen mot svensk bank.

Fondens innehav ger i dagsläget omkring 3,5 procents direktavkastning, enligt Mattias Sjödin.

– Även i en sämre konjunktur, om några bolag skulle sänka sina utdelningar ger direktavkastningen en kudde på nedsidan. Vi undviker att köpa rena förhoppningsbolag eller aktier i bolag där vi inte förstår värderingen. Ingen vet när börsen bottnar, men vårt råd till investerare är att sprida sina köp, till exempel i Sverigefonden och då tror vi att den som köper nu kommer att göra en mycket god affär på lite sikt.

Mattias Sjödins förklaring till inflödet i Carnegies Sverigefond specifikt:

– Vår Sverigefond har inte bara value exponeringar, men den har en övervikt på stabilare bolag med rimliga värderingar, god direktavkastning och sunda finanser. Vi valde under coronaåren att inte hoppa på tåget med aktier som var heta då, som Storskogen eller Sinch. Möjligen är det så att investerarna nu söker sig till mer traditionella aktier där fundamenta återigen har betydelse snarare än momentum.

Fotnot: Det totala nettosparandet i fonder var minus 13,4 miljarder kronor under september, enligt siffror från Fondbolagens förening och uttagen var som störst inom aktiefonder på minus 11,4 miljarder kronor. Det som dock stack ut bland aktiefonder under månaden var ett nettoinflöde till Sverigefonder på 1,85 miljarder kronor.