Slutet för Rooseum?

Strax innan han gick bort skrev den 40-årige Fredrik Roos ett testamente där han efterlämnade hela sin konstsamling till den 27-årige pojkvännen Pierre Edihn. Testamentet togs emot med en smärre chock av familjen Roos som såg det som ogiltigt. De hävdade att schweizisk arvsrätt gällde i och med att Fredrik Roos var skriven där.

– Jag kan förstå om delar av familjen Roos är besviken, sade Pierre Edihns advokat Bertil Södermark till Dagens Industri i augusti 1991. Men jag hoppas att samtliga så småningom kommer att respektera Fredriks yttersta önskan.

Arvstvisten utvecklades till en av de för tiden mest komplicerade boutredningarna och det dröjde till 1997 innan den fick ett slut.

Något halvår efter Fredrik Roos död gick dessutom dödsboet i konkurs. Ett stort antal verk från konstsamlingen såldes därför för att kunna betala fordringsägarna.

Boutredningsmannen beslutade sedan att huvudförhandlingen skulle ske i Schweiz. För att få ordning i utredningen – där både ett svenskt dödsbo, ett schweizisk konkursbo och en konstsamling på nära 2.000 verk ingick.

Tack vare detta gick familjen Roos segrande ur arvstvisten med Fredrik Roos pojkvän Pierre Edihn.

Huruvida Pierre Edihn i slutändan ärvde något är oklart. Men Fredrik Roos före detta fru, Kristin Roos, ärvde 5 miljoner kronor samt ”varje år så länge hon lever, dock längst till dess hon fyllt 65 år, ett belopp motsvarande vad hon visat att hon föregående år intjänat av eget egentligt arbete … inkomst härrörande från kapitalinsats ska således ej inräknas och inte heller styrelsearvoden och liknande ersättningar … ersättningen ska inte överstiga 400.000 per år.”

Boutredningen klarade dock inte ut vad som skulle ske med Rooseum – Malmös konsthall – som Fredrik Roos grundat några år före sin död.

Tillsammans med Malmö stad och danska Louisiana gick Fredrik Roos föräldrar Axel och Lill Roos ihop i en stiftelse.

Stiftelsen skulle i första hand ställa ut Fredrik Roos samling med 400 verk nordisk konst från sent 1970-tal fram till slutet av 1980-talet.

Detta är också något som stått skrivet i stiftelsens stadgar men som trots detta inte i första hand utformat Rooseums verksamhet.

– Konstsamlingen ligger utanför själva verksamheten, och ingen har velat ställa ut den i sin helhet, säger Pelle Svensson (s), ordförande i Malmös kulturnämnd och ordförande i Rooseums stiftelses styrelse, till Realtid.se.

Vem är det som fattat det beslutet?

– Det är ett val som konsthallschefen gjort, då de inte tyckt att den varit intressant. Det kan man ha en åsikt om, det var ju tanken från början och står ju i verksamhetsinriktningen i stadgarna.

Och en åsikt om detta, det har familjen Roos haft. Och det har inte varit någon hemlighet att de inte varit nöjda med Rooseums verksamhet. Nu kan Fredrik Roos konstsamling därför komma att skiljas från Rooseum.

Samtliga parter i stiftelsen vill enligt Pelle Svensson upplösa stiftelsen.

– Om Rooseum inte är en stiftelse så går samlingen till familjen istället. Så det är inte säkert att den kommer att finnas kvar, säger Pelle Svensson.

Kulturnämnden i Malmö kommun har nu fått i uppgift att utreda framtiden för Rooseum och resultatet kommer att presenteras den 8 december.

Enligt Sydsvenska Dagbladet är det mest troligt att Malmö kommun tar över konsthallen så att den blir en underavdelning till Malmö konstmuseum. Vad som händer med konstsamlingen är dock än så länge oklart.