De höga elpriserna under 2022 har höjt taxeringsvärdena på energibolagens produktionsenheter.

Skatteverkets förslag för värdering av energibolagens fastigheter skulle öka fastighetsskatten med cirka 1,5 miljarder kronor per år.

”Det skulle öka kostnaderna för elproduktionen vilket indirekt höjer elpriserna och kan hämma nödvändiga nyinvesteringar för att möta klimatmålen”, säger Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen, till TT.

Kärnkraften drabbas hårdast

Förslaget får särskilt stora konsekvenser för kärnkraftsanläggningarna, med en beräknad ökning av taxeringsvärdena med 666 procent.

Detta skulle innebära 400 miljoner kronor mer i fastighetsskatt per år för kärnkraftsoperatörerna.

”Vår invändning är att taxeringsvärdet som man beskattas på ska motsvara 75 procent av marknadsvärdet. Att vi hade ovanligt höga elpriser 2022 ger inte ett högre marknadsvärde framåt”, säger Erik Thornström.

Vinnare och förlorare

Men det är inte bara Skatteverket som riskerar att höja elpriset för energibolagen.

För att utnyttja elnätet på ett mer effektivt sätt införs snart den så kallade flödesberäkningsmodellen, helt i linje med EU-förordningen.

Elpriset kommer därmed att beräknas på ett annat sätt – med tydliga vinnare och förlorare i Sverige.

”Majoriteten kommer att drabbas”

Elområde 3, där bland annat Stockholm och Göteborg ingår, kommer att få höjda elpriser med 12 procent.

”Sex av tio svenskar bor i det här området, majoriteten kommer att drabbas av högre elpriser”, säger Åsa Hauer, affärsområdeschef Elskling, till TV4 Nyheterna.

Södra Sverige tillhör Elområde 4 och kommer att se sina elpriser minska med sju procent.

Läs mer:
Här är branscherna som skriker mest efter ny el. Realtid