2018 stod datacentren för 2,7 procent av EU:s totala energianvändning men väntas öka med 28 procent till 2030. EU:s scenario är dock satt innan årets extrema AI-utveckling och kommer sannolikt att behöva justeras upp. Branschexperter spår en explosionsartad efterfrågan av datorkraft drivet av AI-utvecklingen. Strax innan AI-utvecklingen formligen exploderade, estimerade McKinsey den årliga tillväxten av datacenterkapacitet till 10 procent. Raul Martynek, vd för amerikanska Databanks har i ett uttalande förutspått att AI-utvecklingen driver upp efterfrågan på lastkapacitet till snarare 30 procent och att 80 procent av all datalast är AI-driven 2030.

I en debattartikel publicerad 16 augusti här på Realtid så efterlyste vi en central koordinering för hållbar datahantering för att undvika ökade koldioxidutsläpp från datacenter.
Energieffektiviseringsdirektivet är ett steg i rätt riktning.

Vi ser positivt på:
1)  att datainsamling ska ske från datacenter gällande energi- och vattenkonsumtion samt balansflexibilitet, från och med 2024, för att på sikt skapa jämförbara hållbarhetsindikatorer.
2) uppmaningen till förbättrad energianvändningen genom återanvändning av spillvärmen från datacenter,
3)     uppmaningen till alla offentliga enheter som investerar offentliga resurser genom upphandling att föregå med gott exempel vid tilldelning av kontrakt och koncessioner genom att välja de produkter, byggnader, byggentreprenader och tjänster som har högst energiprestanda, också när det gäller de upphandlingar som inte omfattas av särskilda krav.

Men direktivet speglar inte den omställning som krävs för att nå EU:s målsättning för 2030, med eller utan den pågående AI-utvecklingen. Energieffektiviseringen behöver ta i beaktande alla energitillgångar som finns idag och säkerställa att vi nyttjar dessa resurser. Bara i Europa så står det idag en outnyttjad reservkraft i datacenter som motsvarande den årliga energiproduktionen från 26 kärnkraftverk. Spillvärme från datacenter vädras ut från ett stort antal datacenter byggda på icke-urbana områden.

Det hade därför varit högst önskvärt att direktivet hade haft en snabbare implementeringstakt och även inkluderat:
1) krav på rapportering av digitalt klimatavtryck i hållbarhetsredovisningar för noterade bolag.  Även om CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) har antagits av EU är det upp till varje medlemsland att implementera direktivet på nationell nivå.
2) krav på energiprestanda vid offentlig upphandling av datacenter och molntjänster
3) ökat fokus på sektorsamarbeten för att hitta möjligheter att nyttja energiöverskotten som finns i Europa

En sak är vi eniga med näringslivsminister Ebba Busch. Det finns ingen tid för energipolitisk långdragen förhandling om vi ska klara klimatomställningen och den fortsatta digitaliseringen. För att dessutom möta det ökade energibehovet som AI-boomen driver så krävs det att vi omgående börjar nyttja all tillgänglig energi och slutar vädra ut datacentrens överskottsvärme.

Staffan Stymne
Vd, T.Loop

Källor:
Energy efficiency directive

How AI will change data centers forever

Investing in the rising data center economy

Beräkning för 26 kärnkraftverk är baserad på 0,30 GW/TWh från rapporten Data Centers and Decarbonization Unlocking Flexibility in Europe’s Data Centers, BloombergNEF

Fotnot: T.Loop är ett privatägt svenskt företag med globala ambitioner, det grundades 2020 av Staffan Stymne och Jonas Nyman, och kom ut på marknaden tillsammans med medgrundarna Mathias Lindqvist och Linda Waxin 2022. T.Loop kommer med en ny energistrategi till datacenter, eller dataenergicenter som bolaget föredrar att säga.