Dyra krigsinsatser och hårda sanktioner driver rysk ekonomi ut på kanten – men betalningarna ställs in först när Rysslands export av olja, gas och kol stoppas. Det säger Jens Magnusson, chefsekonom på SEB, till Realtid.
SEB: ”Rysk default inträffar när energiexporten stoppas”
Betalningsinställelse – default – är motsvarigheten till konkurs för ett land. Morgan Stanley tror att Rysslands default snarare inträffar i mitten av april, SBAB den här veckan, och Erik Penser Bank redan idag.
SEB:s chefsekonom Jens Magnusson ger ingen tidsmässig prognos från sitt håll, men konstaterar att det inte är omöjligt att dyra krigsinsatser och hårda sanktioner driver Ryssland mot default.
– Det är ju en ganska vanlig uppfattning, vilket bland annat återspeglas i att flera kreditvärderingsbolag nedgraderat Rysslands kreditstatus till skräpnivå. Att döma av tidigare problemsituationer för Ryssland är det dock något man verkligen vill undvika, säger Jens Magnusson till Realtid.
Samtidigt menar han att betalningsinställelsen tidsmässigt kan skjutas framåt så länge energiexporten till omvärlden fungerar, eftersom det drar in utländsk valuta till Ryssland, vilket i sin tur gör det möjligt att betala förfallande lån till utlandet.
– Min bästa prognos är därmed att en eventuell default infaller först om och när energiexporten stoppas. Det kan ske antingen ske genom att omvärlden utökar sanktionerna så att ingen vill köpa rysk gas eller olja, eller genom att Ryssland själv skruvar åt kranarna som en motreaktion på de sanktioner som EU, USA med flera infört eller kommer att införa, säger Jens Magnusson.
Vilka blir konsekvenserna om och när Ryssland blir statsbankrutt?
– Den normala konsekvensen skulle vara att det blev svårt eller omöjligt för landet att uppta nya lån. Men om det ändå skulle ske skulle räntan bli skyhög, som kompensation för den höga kreditrisken. Internationella organisationer som IMF skulle sannolikt behöva rycka in med nödlån och kreditgarantier, för innan det sker skulle få länder eller företag våga sig på vare sig finansiella affärer eller handel med landet i fråga, säger han.
Jens Magnusson konstaterar att det i Rysslands fall redan är en väldigt speciell situation där nästan inga affärer sker med landet, på grund av kriget och sanktioner.
– Det är därmed osäkert hur stor praktisk betydelse en betalningsinställelse skulle få, förutom att den som lånat ut pengar riskerar kreditförluster. Det skulle dock vara en stor prestigeförlust för Ryssland som därmed både skulle skapa ännu större finansiell panik än vad som redan råder. Dessutom skulle man behöva erkänna att de ekonomiska sanktionerna verkligen biter, vilket man försöker förneka så gott det går. Min bild är därmed att man vill fortsätta fullfölja sina åtaganden så länge det går, säger Jens Magnusson.