Även om BNP-indikatorn för oktober visade en uppgång befinner sig svensk ekonomi i recession. Den höga inflationen och de höga räntorna bidrar till att hålla ner konsumtionen och bostadsinvesteringarna. Det framgår i SCB:s tidskrift Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv.
SCB: Svensk ekonomi i recession
– Nedgången i bostadsinvesteringarna under tredje kvartalet 2023 är den största sedan 1990-talskrisen, säger Jenny Lunneborg, nationalekonom på SCB i en kommentar till rapporten.
Tidskriften Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv sammanfattar läget i ekonomin utifrån den ekonomiska statistiken. Dessutom är konjunkturklockan uppdaterad med ny statistik. Detta nummer innehåller två fördjupningsartiklar med arbetsmarknadsfokus. Den första handlar om arbetslösheten nedbruten på olika grupper och den andra om sysselsatta ur ett konjunkturellt och regionalt perspektiv. Innehållet i månadens nummer beskrivs i korthet nedan.
SCB:s konjunkturklocka visar att den svenska ekonomin befinner sig under sin långsiktiga trend. Det betyder att läget är svagare än normalt. Merparten av indikatorerna befinner sig ännu i recessionsfasen och tio av tretton indikatorer är under sin långsiktiga trend.
Den svenska arbetsmarknaden har trots ekonomisk avmattning och svagt konjunkturläge visat sig vara motståndskraftig. Arbetslösheten har fortsatt att minska under 2023 men ökar bland vissa grupper. I augusti och september var den relativa arbetslösheten för inrikes födda högre än under samma månader i fjol. För utrikes födda var arbetslösheten fortfarande lägre än för ett år sedan.
Den svenska arbetsmarknaden är inne i en avmattningsfas, men bilden är splittrad. Industrin i norr anställer och driver sysselsättningstillväxten medan flera regioner i södra Sverige bromsar in och arbetsmarknaden befinner sig där istället i en recessionsfas.