I slutet av april uppgick den sammanlagda svenska räntebärande värdepappersskulden till 9 913 miljarder kronor, vilket är en ökning med 185 miljarder sedan mars. Detta beror framförallt på en ökning i icke-säkerställda värdepapper från monetära finansinstitut, enligt statistik från SCB.
SCB: Ökad upplåning i räntebärande värdepapper
Utveckling april 2024 i korthet
- Den totala räntebärande värdepappersskulden på 9 913 miljarder bestod i slutet av april till 78 procent av obligationer och 22 procent av penningsmarknadsinstrument.
- Skulden ökade i både obligationer och penningsmarknadsinstrument med 110 respektive 75 miljarder kronor.
- Skulden ökade i värdepapper denominerade i svenska kronor med totalt 102 miljarder kronor medan den ökade i övriga valutor med 83 miljarder.
- Den årliga tillväxttakten för den totala värdepappersskulden var 2,6 procent i april. Det är en ökning med 1,6 procentenheter jämfört mars.
I april var det icke-säkerställda värdepapper från monetära finansinstitut som stod för den största ökningen av värdepappersskulden, där skulden ökade med totalt 86 miljarder kronor. Ökningen är främst en effekt av svagare krona genemot dollarn och euron, men förklaras också av nettoemissioner i papper denominerade i svenska kronor.
För samtliga sektorer förutom den icke-finansiella ökade värdepappersskulden under månaden. För den icke-finansiella sektorn minskade däremot skulden med 5 miljader kronor. Förklaringen låg främst i nettoförfall i papper denominerade i euro.
Värdepapper till ett värde av 1 815 miljarder kronor förfaller inom sex månader exklusive Riksbankens certifikat. 70 procent av dessa är denominerade i utländsk valuta, främst dollar och euro.
Värdepapper från monetära finansinstitut representerar cirka 74 procent av det totala förfallovärdet inom sex månader exklusive Riksbankens certifikat, 1 348 miljarder, där majoriteten är utgivna i utländsk valuta.