Så länge det finns ett giltigt kollektivavtal mellan parterna råder fredsplikt. Detta innebär att varken fackförbund eller arbetsgivare som är bundna av avtalet kan ta till stridsåtgärder mot varandra. Först om kollektivavtalet löper ut och parterna inte kan enas om ett nytt avtal är stridsåtgärder tillåtna, enligt Lotta Antonsson, HR och Arbetsrättsexpert på Simployer.
Tågstrejk står för dörren
Camilla Jonsson
Uppdaterad: 09 maj 2023Publicerad: 09 maj 2023
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Syftet med en stridsåtgärd är att sätta press på den andra parten för att driva igenom krav. Genom att vidta negativa konsekvenser för den andra parten kan fackförbundet eller arbetsgivaren försöka tvinga fram ett avtal. Vanligtvis vidtar arbetstagarsidan åtgärder mot arbetsgivararen eftersom kostnaden för en eventuell konflikt är hög och skadeverkan stor för arbetsgivaren.
De medlemmar som är uttagna i strejk arbetar inte och får då ingen lön från arbetsgivaren. De får istället ersättning från fackets konfliktkassa. Storleken på ersättningen beslutas av förbundsstyrelsen.
Enligt det varsel som Seko lagt så kommer de den 11 maj ta ut medlemmar i strejk. Den 11 maj kommer Öresundstågen och Transdev beröras. Den 15 maj och den 18 maj kommer strejken successivt öka och då även beröra SJ, Green Cargo och tunnelbanan i Stockholm.
Medlingsinstitutet har på begäran av parterna beslutat om medling i tvisten om nytt kollektivavtal. Förhoppningen är att nå en lösning innan den 11 maj.
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS