Svenska kraftnäts nya order: Återstarta Öresundsverket!

Under 2017-2018 stoppades elproduktionen på Öresundsverket i Malmö hamn. Anledningen var, likt den beslutade nedläggningen av Ringhals, alltför låga elpriser för att kunna nå lönsamhet. Ägaren Sydkraft erbjöd då Svenska kraftnät att göra om den till en beredskapsanläggning – något som myndigheten avvisade.

Men nu kovänder Svenska kraftnät, och beslutar sig för att beordra Sydkraft att återstarta Öresundsverket.

– Det säkerhetspolitiska läget har allvarligt försämrats. Behovet har helt enkelt ökat, säger Ann-Sofie Fahlgren, enhetschef Elberedskap på Svenska kraftnät, till TT, och tillägger att de aktuella elpriserna inte hade någon påverkan på beslutet.

Verket ska nu förberedas för att stå i beredskap för så kallad ö-drift, och därmed se till att Malmö kan klara av att driva samhällsviktiga funktioner – något som redan finns i både Stockholm och Göteborg.

Svenska kraftnät ger Sydkrafts ägare Uniper 1,1 miljarder kronor för besväret, vilket ska täcka återställandet och drift för beredskapsanläggningen under åren 2025-2030. Eventuellt tillkommer ytterligare pengar då Sydkraft måste häva affären med den tilltänkta köparen som planerade att skeppa delarna till Asien.

En konsekvens av det nya beslutet kommer sannolikt bli lägre elpriser för slutkonsumenter.

– Mer produktion brukar vara positivt för elpriset, säger Johan Svenningsson, vd på Uniper i Sverige, till TT.

Öresundsverkets historia:

• 1950-talet. Redan då producerades el på Öresundsverket. Det gamla Öresundsverket bestod av tre olika verk som byggdes i olika etapper i Malmö industrihamn.
  Verk 1 planerades och byggdes av dåvarande Sydkraft i början av 1950-talet. De fyra kol- och oljeeldade pannorna producerade tillräckligt med ånga för att tre ångturbiner skulle kunna få en gemensam produktionskapacitet på 160 MW elektricitet. Verk 1 var verksamt och i kommersiell drift fram till i början av 1970-talet.
• 1957. Verk 2 stod klart. Verket bestod av en ångturbin och en panna stor nog att producera 70 MW el. Precis som för Verk 1 var bränslet till pannorna kol och olja. Samtidigt som Verk 2 i början av 1980-talet kompletterades med möjligheten att producera 150 MW fjärrvärme till Malmös fjärrvärmenät försågs även pannan med omfattande reningsutrustning för stoft och svavel.
• 1964. Verk 3 stod klart. Ett oljeeldat aggregat med möjlighet till 160 MW elproduktion. När Verk 3 var satt i drift kunde Öresundsverket titulera sig norra Europas största kraftverk. Den omfattande utbyggnaden av Malmö fjärrvärmenät i slutet av sjuttiotalet gjorde att även Verk 3 försågs med möjlighet till fjärrvärmeproduktion.
  Som mest producerade det gamla Öresundsverket 400 MW el och 250 MW värme, vilket gjorde verket till en viktig hörnsten i den sydsvenska energiförsörjningen.
• Tidigt 1990-tal. Verk 3 försågs med en lågbrännare samtidigt som kontrollutrustningen byttes ut.
• 1993. Moderniseringen till trots så lades verket i malpåse.
• Tidigt 2000-tal. Planer tog form på att modernisera Öresundsverket för en kommande återstart. Vid den här tiden ökade elförbrukningen i Norden, och man såg en risk för att ett underskott på el skulle uppstå. Detta kunde successivt leda till högre elpriser och ett ökat utnyttjande av mindre miljövänlig elproduktion.
• 2009. I december 2009 invigdes det nya kraftverket, ett av världens effektivaste naturgaseldade kraftverk. Bakgrunden till att modernisera och återstarta Öresundsverket var att behovet av ny elproduktion var störst i södra delen av landet, att överföringsmöjligheterna av el från vattenkraften i norr är begränsade samt att Barsebäcksverket hade tagits ur drift.
• 2017. Från och med mars 2017 har anläggningen inte varit tillgänglig för marknaden.
• 2021. Uniper signerar ett avtal med en köpare om att leverera utrustning och kraftverksdelar från Öresundsverket.
• 2022. Nedmontering av kraftverket påbörjas.
• 2023. Svenska kraftnät, tillika Elberedskapsmyndigheten, beslutar att Öresundsverket ska ingå i den svenska elberedskapen och ger i uppdrag åt Uniper att vidta de åtgärder som krävs för att anläggningen ska kunna tas i drift.

Källa: Uniper