Regeringens kärnkraftsplan möter både kritik och stöd. Experter är oeniga om behovet av ny kärnkraft medan oppositionen varnar för att elmarknaden kan låsas. Samtidigt visar mätningar att svenska folkets stöd för kärnkraft ökar.
Staten tar miljardrisk – elkunderna får betala notan
Simon Kronö
Uppdaterad: 28 mars 2025Publicerad: 28 mars 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
I KORTHET
- Regeringen föreslår statliga lån på upp till 600 miljarder kronor, en prisgaranti finansierad av bland annat elkunder för kunna bygga nya kärnkraftsreaktorer.
- Flera experter varnar för att subventionerna kan leda till högre kostnader för konsumenterna, minska satsningar på vindkraft och skapa osäkerhet för alla energiinvesteringar.
- Trots skilda åsikter om kärnkraftens roll är enigheten stor om att blocköverskridande energipolitiska överenskommelser krävs för att investeringar ska bli verklighet.
Sammanfattat med hjälp av AI och kvalitetssäkrat av Realtid
Tidöregeringen presenterade på torsdagen sin finansieringsplan för ny kärnkraft i Sverige.
Förslaget, som presenterades av energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) och finansmarknadsminister Niklas Wykman (M), bygger på tre delar: förmånliga statliga lån, ett garanterat minimipris för kärnkraftsbolagen och en risk- och vinstdelningsmodell.
Missa inte: ”Ljusen kan slockna” – kräver statligt stöd för ny kärnkraft. Realtid
”Dagens besked innebär att Sverige tar ett avgörande steg för att fortsätta vara en stark kärnkraftsnation”, sade Ebba Busch på en presskonferens enligt TT.
”Kostar väldigt mycket”
Wykman förklarade utmaningarna:
”Kärnkraft är inte jättedyr att driva men den kostar väldigt mycket att bygga. Det är stora investeringskostnader och osäkert om något bolag kan låna så mycket pengar”, sade han.
ANNONS
40 år efter katastrofen: Hundarna som överlevde strålningen
Här är historien om hundarna som blev kvar.
Kostnaden för fyra nya reaktorer uppskattas till minst 400 miljarder kronor, med statliga lån på omkring 300 miljarder.
Men på grund av risken för fördyringar rekommenderar utredningen en låneram på hela 600 miljarder. Regeringen har dock inte preciserat lånebeloppet än – det kommer först i höstens budget.
ANNONS
Senaste nytt
Så ser kalkylen ut
För att finansiera prisgarantin som är tänkt att skydda kärnkraftsbolagen mot låga elpriser föreslås en skatt för elkunder.
Enligt regeringens räkneexempel innebär det ”50 kronor mer i månaden för en villa, 150 kronor för en restaurang och 500 kronor för jordbruk eller mindre industri”, skriver TT.
Läs även: Ny kärnkraft alldeles för dyr – ”inte konkurrenskraftig”. Dagens PS
Men behovet av nya reaktorer ifrågasätts av experter om de stora industriprojekten inom grön omställning inte blir av.
ANNONS
”På frågan om vi tekniskt klarar av att möta efterfrågan utan ny kärnkraft i ett sådant scenario är svaret ja. Vi kan sannolikt klara det enbart med att bygga ut landbaserad vind”, säger Markus Wråke, vd för Energiforsk, till Svenska Dagbladet.
Kan slå tillbaka
I ett läge där elkonsumtionen inte ökar lika dramatiskt som förväntat kan prissänkningen från kärnkraften ätas upp av kostnaden för subventionen, menar Wråke.
”Det kan bli så att totalkostnaden för vanliga konsumenter blir högre än om det inte byggs nya reaktorer”, säger han.
SD:s känga mot Vattenfall: Uppskattar inte kärnkraft
Regeringens mål om ny kärnkraft till 2035 ifrågasätts internt, där oro uttrycks över Vattenfalls tempo.
Från annat håll kommer stark kritik mot det som beskrivs som regeringens ensidiga fokus. Susanne Nyström menar på Dagens Nyheters ledarsida att favoriseringen av kärnkraft riskerar att hämma all elproduktionsutbyggnad.
”Vindkraftssatsningar uteblir eftersom den får svårt att stå sig i konkurrensen när regeringen favoriserar kärnkraft. Kärnkraftssatsningar fryser inne eftersom investerarna inte litar på att villkoren i dag gäller när det är dags att sätta spaden i marken”, skriver hon.
Sveriges ansvar gentemot Europa
ANNONS
Professor Lina Bertling Tjernberg vid KTH har en annan syn och betonar att den europeiska aspekten.
”Jag ser Sverige som en del av Europa. Vi har goda förutsättningar för fossilfri elproduktion och det finns ett enormt elbehov i Europa. Av geopolitiska skäl och av säkerhetsskäl tycker jag att det vore olämpligt om Sverige inte skulle trappa upp tillförseln av fossilfri el till det europeiska systemet”, säger hon.
Missa inte: USA kan ta över Ukrainas kärnkraftverk. Dagens PS
Den europeiska dimensionen lyfts också av Expressens ledarskribent Karin Pihl.
”Om Sverige bygger kärnkraft som vi inte ’behöver’ kan den exporteras till kontinenten. Det tjänar den europeiska tillväxten och därmed svensk export”, skriver hon.
Fler svenskar stödjer kärnkraft
En ljuspunkt för kärnkraftsförespråkarna är att opinionen har svängt.
Svenska folket önskar mer kärnkraft enligt en ny Demoskop-undersökning som Svenskt Näringsliv har beställt – där 59 procent av de tillfrågade är positiva till kärnkraft, skriver Dagens Industris ledarskribent Tobias Wikström.
ANNONS
Alla experter och ledarskribenter verkar dock eniga på en punkt: för att energiinvesteringar över huvudtaget ska bli av krävs blocköverskridande överenskommelser som håller över mandatperioderna.
Kärnkraft: Sverige hinner inte bygga reaktorerna i tid
Regeringens mål att ha två nya stora kärnkraftsreaktorer i drift till 2035 ser ut att bli svåruppnåeligt.
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS