Skatteverket stoppar allt fler felaktiga uppgifter – "uppdiktade personer"

Förra året ändrade Skatteverket felaktiga inkomstuppgifter för 624 personer, det är en ökning med 50 procent jämfört med 2018. Det framgår av ett pressmeddelande.

– Vi ser att de här löneuppgifterna lämnas in för uppdiktade personer som inte har utfört något arbete, de sociala avgifterna betalas inte heller in. De falska uppgifterna ligger sedan till grund för att skapa felaktiga utbetalningar av bidrag från det offentliga liksom att krediter kan beviljas på felaktiga grunder, säger Maria Eriksson, sektionschef på Skatteverket i en skriftlig kommentar.

Felaktiga inkomstuppgifter, som inte upptäcks av Skatteverket, kan ge en falsk kreditvärdighet så att en person kan ta lån i bank eller handla kapitalvaror på avbetalning. De oriktiga uppgifterna kan också ligga till grund för utbetalningar av pension, sjukpenning och föräldrapenning eller som underlag för rätten att vistas i landet.

– Ett års felaktiga löneuppgifter för en person uppskattas kosta samhället minst 250 000 kronor i oriktiga utbetalningar. Skatteverket har ändrat uppgifterna för 624 personer, det sparar alltså samhället åtminstone 156 miljoner kronor. Det här är en kontroll som vi gör varje år utifrån ett riskbaserat urval för att stoppa en del av det grövsta fusket och hindra att företag används som brottsverktyg, säger Maria Eriksson.

Omkring 60 procent av Skatteverkets beslut om felaktiga inkomstuppgifter genererar en brottsanmälan om skattebrott eller grovt skattebrott. I övriga fall görs en anmälan om misstanke om felaktig utbetalning från välfärdssystemen, framför allt till Försäkringskassan.

De aktörer som lämnar in falska individuppgifter kan också använda de här uppgifterna för att skapa målvakter, personer som sätts in i en företagsstyrelse för att dölja vem eller vilka det är som egentligen styr företaget. Det är vanligt att kriminella använder målvakter som företrädare för företag de äger, enligt Skatteverket.

–Genom att vi stoppar felaktiga inkomstuppgifter hindrar vi att uppdiktade personer kan se ut att vara riktiga personer. Därmed bidrar vi till att förhindra ytterligare brottslighet, säger Maria Eriksson