Trots hög inflation och stigande räntor står den svenska ekonomin emot relativt väl. BNP ökade första kvartalet i år och sysselsättningen fortsatte uppåt. Det framgår i SCB:s tidskrift Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv.
SCB: Svensk ekonomi visar motståndskraft
–Samtidigt steg hushållens konsumtion i april jämfört med månaden innan. Bland annat ökade hushållen sina inköp inom detaljhandeln, säger Jenny Lunneborg, nationalekonom på SCB i en presskommentar.
Tidskriften Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv sammanfattar läget i ekonomin utifrån den ekonomiska statistiken. Dessutom är konjunkturklockan uppdaterad med ny statistik. Detta nummer innehåller en fördjupningsartikel som handlar om löner och företagens bärkraft. Innehållet i månadens nummer beskrivs i korthet nedan.
I april låg nio av tretton indikatorer i konjunkturklockan under sin långsiktiga trend. Det indikerar att konjunkturläget är svagt. Av dessa befann sig sju av indikatorerna i recession, vilket innebär att de även hade en nedåtgående trend.
Företagens vinster utvecklades starkare än lönerna under fjolåret. Det stärker den trend som pågått sedan slutet av 1970-talet där lönernas andel av förädlingsvärdet har sjunkit och företagsvinsternas andel har ökat. De nominella lönerna har dock ökat i samma takt som företagens bärkraft under perioden 1951–2022. Bärkraften är arbetsgivares utrymme att tillgodose löneökningar utan att försämra sin konkurrenskraft.
Här hittar du SCB:s konjunkturklocka>>