Sasja Beslik: "Vill du finansiera övergrepp i Kina?"

Svenska Pensionspengar i Kina

I en rapport som Kina försökt stoppa anklagar FN landet för allvarliga brott mot mänskliga rättigheter i regionen Xinjiang. Brotten mot uigurer och andra minoriteter som hållits inlåsta i läger kan utgöra internationella brott, ”särskilt brott mot mänskligheten”.

Svenska AP-fonder investerar cirka 20 milliarder i två kinesiska bolag, Alibaba och Tenscent. Låt detta landa innan du läser vidare. AP7 som är den största fonden i det allmänna pensionssystemet har investerat 1 procent av allt sitt kapital i ett kinesiskt bolag, Tencent. Det låter ganska mycket eller hur? Det är precis så det är.

Givet att dessa två bolag, med nära band till det kommunistiska partiet, återfinns i diverse index får man de så att säga på ”köpet” när man köper aktier som ska återspegla index.

En hel del av investeringarna är också ytterst aktivt karaktär, det vill säga förvaltare väljer de för att få så bra avkastning som möjligt givet den risk de tar, dock inte för sina egna pengar utan för din pension.

Givet våra senaste eskapader i Ryssland, där vi sedan 2014 fortsatt investera i Kremls krigskassa, är det av vikt att lyfta riskerna kopplade till investeringar i Kina – inte minst för att västvärldens exponering i Kina, i synnerhet de svenska pensionerna, är betydligt större. 

Många vanliga kinesiska företag, särskilt teknikjättarna, har varit inblandade i antingen skapandet av Xinjiangs övervakningsstat, skapandet av fånglägren eller användandet av tvångsarbete. Alibaba har producerat mjukvara för ansiktsigenkänning som specifikt riktar sig till uigurer och har hjälpt till att bygga övervakningsstaten och fångläger där över en miljon uigurer för närvarande sitter fängslade.

Alibaba har också utvecklat en privatdriven social kreditapplikation, Sesame Credit, som kan absorberas i den kinesiska statens dystopiska sociala kreditsystem. WeChat, som ägs av Tencent, har anklagats av Human Rights Watch för att censurera och sätta sina användare under övervakning på uppdrag av den kinesiska staten. Det har förekommit många rapporter om att människor blivit trakasserade, fängslade eller fängslade för sina privata meddelanden på WeChat. Uigurer och tibetaner har fängslats för att ha använt WeChat för att dela religiöst material.

En studie från Citizen Lab i Kanada visade att WeChat också övervakar sina användare utanför Kina för att bygga upp databasen som den använder för att censurera PRC-registrerade konton.  I januari 2021 meddelade en grupp målsägande i Kalifornien att de ställde Tencent inför domstol och hävdade att företagets WeChat-mobilapp har censurerat och övervakat dem och delat deras data med kinesiska myndigheter. International Consortium of Investigative Journalists har funnit att WeChat hade hackats av myndigheter och använts i Xinjiang för att sammanställa en intrikat databas för att arrestera uigurer.

Uigurer utanför Kina rapporterar att de i försök att ringa sina släktingar via WeChat har blivit varnade för att deras telefoner är utsatta.

Det finns också andra aspekter att beakta när man investerar i Kina och som ofta ignoreras när man pratar om investeringsmöjligheter i Kina. Kenneth Rogoff, professor i offentlig politik vid Harvard University sa 2018 att ”Kina är den ledande kandidaten för att stå i centrum för nästa stora finanskris”.

Den ogenomträngliga politiska strukturen i kombination med bristen på fria informationsflöden och ad hoc statliga marknadsinterventioner betyder att prissignaler är opålitliga och transparens starkt begränsad.

I juli 2021 skedde ett angrepp på stora aktörer i Kinas privata sektor som överraskade investerare över hela världen och kostade trillioner. Tencent var ett av de företag som kom under betydande press när det fick beskedet att de skulle tvingas avsluta exklusiva musiklicensavtal med skivbolag runt om i världen. Trycket på Tencent utlöste den omfattande försäljningen av kinesiska teknikaktier den 27 juli 2021, där värdet på Tencent sjönk mest på ett decennium. Aktien tappade 10 procent på några dagar.

Under 2020 köpte utländska investerare upp kinesiska aktier och obligationer till ett värde av mer än 1 trillion Rmb. Alibaba och Tencent är också paradoxalt nog stora innehav i ett antal ESG-fonder i Sverige men också internationellt. Till exempel är Alibaba och Tencent det andra och tredje innehavet i Blackrocks iShares MSCI EM ESG Enhanced UCITS ETF.

JP Morgans Global Emerging Markets Research Enhanced Index Equity (ESG) UCITS ETF berättar en liknande historia, där Kina utgör över 35 procent av fondens viktning och Alibaba och Tencent står för sammanlagt 8 procent av den totala fonden. Båda företagen har tidigare hamnat i fokus för anklagelser om anställningsannonser som diskriminerar kvinnor. 2018 fann Human Rights Watch att Alibaba och Tencent hade lagt ut jobbannonser som skryter om att det finns ”vackra tjejer” eller ”gudinnor” som arbetar för deras företag.

Människorättsgruppen noterade att Alibabas rekryteringskanal för sociala medier hade lagt upp en seriebild på flera unga kvinnliga anställda och beskrev dem som ”förmåner för sena kvällar”. I en intervju i juni 2021, lade Alibaba medgrundare och vice ordförande Joe Tsai, sin fulla vikt bakom den nationella säkerhetslagen och tillslaget i Hongkong, och sa ”överlag, sedan de instiftade den nationella säkerhetslagen, är allt nu stabiliserat.” Grundaren och vd:n för Tencent, Pony Ma, har varit delegat till National People’s Congress sedan 2013, och lämnat in en rad förslag för att reglera internet. Under 2017 berömde Kinas kommunistparti elva personer i Tencents företagsledning för deras trohet mot partiet.

Oavsett om det handlar om hur dessa teknikföretag deltar i den pågående förföljelsen av uigurerna, eller om det handlar om driften av Kinas övervakningsstat samt bristen på tydliga oberoende strukturer mellan ledningen i dessa företag och det kinesiska kommunistpartiet, så finns det betydande skäl till varför västerländska fondförvaltare bör vara försiktiga med att investera i Alibaba eller Tencent, inte minst så mycket som AP-fonderna gjort för de svenska pensionärerna.

Sasja Beslik
Chief Investment Officer på SDG Impact Japan.