Säpochefen varnar: ”Breddat hot från främmande makt”

Ryssland, men också länder som Kina och Iran, har en agenda som förutsätter att Sverige och andra länder agerar följsamt och inte motarbetar deras strategiska mål. Påverkansoperationer, påtryckningar och spionage är en del i de omfattande säkerhetshotande aktiviteter som främmande makt ägnar sig åt för att uppnå sina mål. I bakgrunden finns också hot om militära maktmedel, något som blivit tydligt sett till vad som skett i Ukraina. Det skriver Säpo i den årsbok som myndigheten presenterades under torsdagen.

– Vi ser ett breddat hot från främmande makt och man agerar för att understödja sina egna positioner både inrikes- och utrikespolitiskt, säger Charlotte von Essen i en intervju med Realtid.

Enligt henne har hoten inriktats mot både militära och civila mål.

– Hotbilden är inte antingen eller, utan både och, säger Charlotte von Essen till Realtid.

Charlotte von Essen, som sedan i höstas är myndighetens högste chef, förklarar att Säkerhetspolisen även har sett exempel på hur främmande makt använt svensk infrastruktur som bas för statsstödda cyberangrepp mot andra västländer.

– Sverige utgör en arena för främmande makt att påverka andra länder. Därför behöver vi ha, och utöka, både nationella och internationella samarbeten. Nationellt samarbetar vi bland annat med FRA och MUST, men även andra delar av Polismyndigheten, säger Charlotte von Essen.

Dataintrång har blivit vardagsmat och under 2021 pekade Säpo ut den ryska militära underrättelsetjänsten GRU för att ligga bakom ett dataintrång mot Riksidrottsförbundet – något som ledde till att det plötsligt fanns medicinska journaler från svenska elitidrottare utlagda på nätet.

Enligt Säpo försökte Ryssland i det fallet minska intresset för att deras egna idrottare blivit avstängda för dopning genom att felaktigt peka ut och smutskasta andra länders idrottare, bland annat svenska.

– Att hänga ut andra länder är ett sätt att påverka sina egna positioner, inte minst inrikespolitiskt, säger Charlotte von Essen.

Redan före Rysslands invasion av Ukraina var det tydligt att landet skapade intressesfärer och tvingade andra stater och aktörer att agera i enlighet med deras vilja – något som Ryssland även har gemensamt med Kina och Iran. Tillsammans utgör dessa länder den trio som utgör de största hoten mot Sverige.

Ryska underrättelseofficerare rekryterar fortlöpande agenter i Sverige, och var tredje rysk diplomat i Sverige är underrättelseofficerare som verkar under diplomatisk täckmantel. Det är ytterligare uppgifter som slås fast av Säpo i årsboken.

En stor utmaning för Säpo är dock lagstiftningen, som inte hänger med i teknikutvecklingens höga tempo. År 2020 kom en ny lag, Lagen om Säkerhetspolisens hantering av personuppgifter, som tidigare låg i Polisdatalagen.

Enligt Charlotte von Essen var den lagen relevant med ett arbetssätt som mer handlade om att hantera enskilda dokument och inte dagens stora datamängder. En konkret förändring som hon gärna skulle se är Säpo ska kunna läsa av information i krypterade chattappar.

– Den tekniska utvecklingen har gått gigantiskt fort och den lagstiftning som vi har är helt enkelt inte anpassad för att använda exempelvis artificiell intelligens och maskininlärning för att analysera och bearbeta data fullt ut. Samtidigt måste man balansera detta mot den personliga integriteten, säger hon.

Vad är lösningen på detta problem?
– Som jag ser det måste man tillsätta en utredning som noga kan överväga lämpliga regler för hur vi ska få samla in, behandla och spara information, säger Charlotte von Essen.

Fotnot: Här finns hela årsboken från Säkerhetspolisen.