De skenande matpriserna har skapat nya beteenden hos konsumenterna. Har matpriserna nått toppen nu, kommer konsumenterna hålla fast vid sina nya vanor och är den svenska konkurrensen tillräcklig? Det är frågor som veckans fredagspanel får svara på.
"Sannolikt har matpriserna toppat – men konkurrensen behöver bli bättre"
Frida Bratt, sparekonom på Nordnet:
Har matprisuppgången nått toppen för den här gången?
– Åtminstone kan matprisinflationen ha nått toppen. Faktorer som talar för det är att priserna på råvaror, energi och frakter har vänt ned och därmed har uppgångarna vad gäller producentpriserna mattats av. Dessa uppgångar har ju varit den tydliga drivkraften bakom uppgångarna för matpriserna. Därför bör vi kunna se en dämpning i matprisinflationen. Men det är inte samma sak som att – märk väl – priserna faller. Det betyder att prisuppgången dämpas. Men risken finns också att tidigare uppgångar i energi- och råvarupriser inte slagit igenom fullt ännu och ”finns kvar i systemet”.
Prisuppgången har skapat förändrade konsumentbeteenden – bedömer du att det är långsiktigt?
–- Ja, det tror jag. Vi har under många år inte behövt bry oss om varken boräntor, elpriser eller matpriser. Nu är läget helt annorlunda, och jag tror att vi kommer lära oss att vara mer aktiva konsumenter framöver. Det innebär att det kan bli tuffare för exempelvis matpriskedjor utan ett utpräglat lågprissortiment eller lågpriskedja, som ICA. Däremot ser vi hur både Willys och Lidl fått ett uppsving, även bland grupper med högre inkomster.
Är den svenska konkurrensen tillräcklig inom området?
–Som det ser ut nu finns i princip tre grossister till de stora kedjorna, så det är självklart att konkurrensen kan bli bättre. Särskilt drabbas konsumenterna på mindre orter. Jag tycker det är bra att man från politiskt håll börjat prata om hur konkurrensen kan förbättras och hur nya spelare kan etableras, för konkurrens är alltid bra, oavsett marknad. Med det sagt är inte konkurrenssituationen hela orsaken till matprisuppgången, utan ökade kostnader i grossist- och distributionsleden ligger bakom, samt en svag krona.
Robert Boije, chefsekonom på SBAB:
Har matprisuppgången nått toppen för den här gången?
– Jag tror att aprilutfallet åtminstone kommer att visa en väsentligt mycket lägre prisuppgång, totalt sett, på livsmedel än i mars och att vissa livsmedel också har gått ner i pris.
Prisuppgången har skapat förändrade konsumentbeteenden – bedömer du att det är långsiktigt?
– Tveksamt. Det kan säkert vara så att många som nu har bytt, säg från ICA till Willys eller Lidl, i ökad utsträckning kommer att fortsätta med det under en längre tid. Men i takt med att läget normaliseras tror jag att vi nog kommer att få se en viss återgång till gamla mönster.
Är den svenska konkurrensen tillräcklig inom området?
–-Troligen inte och det bör i så fall rimligen innebära att Konkurrensverket tittar på detta extra noga i samband med framtida eventuella uppköp. En svårare fråga är hur konkurrensen ska kunna stärkas inom ramen för befintlig struktur. Det är ofta höga trösklar att ta sig över för att etablera sig på en marknad. Det gäller inte bara för livsmedel, utan även flera andra näringar som till exempel bankbranschen och drivmedelsbranschen.
Arturo Arques, Swedbanks och Sparbankernas privatekonom:
Har matprisuppgången nått toppen för den här gången?
–- Sannolikt har matpriserna toppat för denna gång. Lägre producentpriser samt energi- och spannmålspriser talar för lägre matpriser.
Prisuppgången har skapat förändrade konsumentbeteenden – bedömer du att det är långsiktigt?
–- Vad den långsiktiga effekten blir återstår att se, men kortsiktigt är det förändrade köpbeteendet och matvanorna med anledning av de höga matpriserna mycket tydliga.
Är den svenska konkurrensen tillräcklig inom området?
–- Nej, få stora dominerande aktörer är sällan bra för konkurrensen oberoende av bransch.