Så vill hon ändra jordbruksstödet när Ukraina går med i EU

EU:s utvidgning kommer att vara en av de stora frågorna i Bryssel när Rysslands krig i Ukraina är över, och EU behöver därför göra sig redo för att välkomna Ukraina. Det säger Emma Wiesner (C), som bland annat sitter i Europaparlamentets utskott för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet.

– Nu måste vi göra unionen redo för att inkludera Ukraina. Det är vår skyldighet för att inte svika Ukraina här hemma i EU. Då är det framförallt jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken som påverkas väldigt mycket, säger hon.

Om Ukraina skulle gå med i EU med nuvarande regelverk så skulle ungefär 25 procent av jordbruksstöden gå till Ukraina. Det beror på de gårdsbaserade arealstöden.

– Det har med gårdarnas storlek att göra. En medelstor gård i Ukraina är ungefär 1000 hektar medan den i Europa är ungefär 17 hektar. De gårdsbaserade arealstöden blir då väldigt bekymmersamma. De driver också upp markpriser i Sverige, gör det svårare för generationsväxling och driver på till mer storskaliga gårdar. Så det finns andra utmaningar med dem också, men det är ett tydligt område som kommer behöva göras om för att vi ska kunna inkludera Ukraina i unionen, säger Emma Wiesner.

Hur svårt är det att göra om det här tror du?
– Jordbrukspolitiken omförhandlas vart sjunde år så den ska ju ändå upp på bordet. Det är en väldigt stor fråga här i Bryssel hur det ska utformas istället. Vi ser gärna att mer går till att stärka lantbrukarna och skapa en inkomstkälla för det som marknaden inte prissätter, säger hon, och tillägger att hon också vill utforma jordbrukspolitiken så att den stärker svenska bönders konkurrenskraft.

När det gäller det närliggande området skogsbruk så ser hon dock gärna att EU håller fingrarna borta så mycket som möjligt – i alla fall när det gäller det svenska skogsbruket.

– Det är för att det skiljer sig fundamentalt, även inom Sverige. Om jag besöker ett skogsbruk i Piteå, Falun, Bohuslän eller Blekinge så ser det så otroligt olika ut. De regionala skogsbruksplanerna skiljer sig också väldigt mycket. Ska vi då styra det från Bryssel och gå in väldigt detaljerat när det kommer till regler om biologisk mångfald och brukandemetoder samtidigt som grekiska olivlundar och de franska lövskogarna ska in, så blir det alldeles för svårt, säger Emma Wiesner.

Hon menar att tjänstemännen och politikerna i EU helt enkelt inte har rätt kompetens för att kunna göra bedömningarna korrekt.

– Det måste finnas lokal anpassning och regional flexibilitet för att kunna driva en bra skogspolitik, säger hon.

Ni har även föreslagit ett ”klimatlås” som fungerar lite som ett ”demokratilås”. Kan du berätta hur?
– Vi i Centerpartiet har drivit och fått igenom ett demokratilås där man låser EU-medel och fonder för länder som monterar ner demokratiska fri- och rättigheter. Vi vill att exakt samma sak ska göras på klimatområdet om man inte når sina klimatmål till 2030, säger hon, och fortsätter:

– Då ska också vissa EU-program, stöd och fonder kunna låsas för de medlemsstaterna. Det är ett sätt att låta pengarna tala. Om man inte lyssnar på vetenskapens argument och data, så får man prata där det hörs och slå där det görs som ondast, och det är oftast i plånboken. Det är helt enkelt för att få regeringarna att agera, säger Emma Wiesner.

Se hela inslaget i Realtid-TV!