Robert Boije: "Detta är avgörande för att svensk tillväxt ska ta fart igen"

I prognosen för 2023 från ekonomikommissionären Paolo Gentiloni  2023 hamnar Sverige återigen längst ner i listan när det gäller tillväxt bland de 27 EU-länderna. Varför?
– Det finns flera förklaringar. Riksbankens höjningar av styrräntan slår hårdare i Sverige än ECB:s höjningar av styrräntan i euroländerna. Detta till följd av våra större bolån och större andel bolån med rörlig ränta. Ränteuppgången slår av samma skäl också hårdare mot bostadspriserna i Sverige. Det i kombination med den stora prisuppgången på material och drivmedel har också slagit extremt hård mot efterfrågan på nya bostäder. Vår bedömning är att näringslivets investeringar i år bidrar mer till nedgången i svensk ekonomi än hushållens fallande konsumtion, där fallet i bostadsinvesteringarna utgör en betydande del. Det är centralt att Riksbanken noga beaktar detta inför kommande räntebeslut även om inflationen initialt ligger kvar på höga nivåer, säger Robert Boije och fortsätter;

– Det är dock viktigt att nyansera BNP-fallet lite. Jämfört med många euroländer hade Sverige ett betydligt mindre fall i BNP under delar av pandemin då både hushållens konsumtion och näringslivets investeringar växte i relativt god takt. Det är viktig att inte stirra sig blind på enskilda år utan att titta på utvecklingen över en längre tid. Summerar vi tillväxten under 2020, 2021 och 2022 har vi haft en bättre BNP-utveckling i Sverige än i euroländerna. Det som är mer problematiskt är att BNP per capita utvecklats mindre bra över en längre period och som handlar om att vi haft en stor asylinvandring där arbetsetableringen tar mycket lång tid. Den svaga kronan borde om något ha hållit uppe exportefterfrågan.

”En stor utmaning i Sverige som inte alla euroländer har på samma sätt är dock att se till att våra asylinvandrare kommer in snabbare på arbetsmarknaden, vilket är avgörande för att få upp BNP per capita.”

Avviker den svenska modellen på något markant sätt jämfört med övriga EU-länder som kan förklara att vi ligger så långt efter när det gäller tillväxt?
– Det viktiga för tillväxten är att produktiviteten och antalet arbetade timmar utvecklas väl. Många västländer, inklusive Sverige, har de senaste åren haft en betydligt svagare produktivitetsökning jämfört med tidigare och jämfört med länder med lägre BNP per capita. Det skulle kunna förklaras av en catching-up-effect hos tillväxtländer, men möjligen också med att kvalitetsförbättringar inte alltid fångas upp i produktivitetsmåtten på ett bra sätt. En stor utmaning i Sverige som inte alla euroländer har på samma sätt är dock att se till att våra asylinvandrare kommer in snabbare på arbetsmarknaden, vilket är avgörande för att få upp BNP per capita.

EU-kommissionen förväntar sig att den svenska ekonomin backar med 0,8 procent under 2023, som enda minusland i unionen. För 2024 ser det något bättre ut med en uppgång på 1,2 procent – även om det fortsatt är sämst i hela EU. När får vi se mer stabila siffror?
– Vår egen prognos är att svensk BNP tickar på med goda dryga 3 procent per år från och med 2025 efter ett tungt 2023 och ett halvljummet 2024.

–Elförsörjningen, bostadsbyggandet och bostadsmarknadens funktionssätt samt integreringen och etableringen på arbetsmarknaden av asylinvandrare är avgörande nycklar för den svenska tillväxten de kommande åren. Kompetensförsörjningen kommer också vara avgörande – vi har nu en tudelad arbetsmarknad med bland den högsta arbetslösheten i EU samtidigt som vissa branscher skriker efter arbetskraft.

Högst EU-tillväxt under 2023 beräknas för Irland på 4,9 procent. Hur kan det komma sig?
– Irland har de senaste åren bedrivit en ganska aggressiv kampanj med kraftigt sänkt bolagsskatt med mera för att locka till sig utländska bolag. Irland hade också en riktig krasch – inte minst bostadskrasch –  i samband med finanskrisen, som Sverige klarade sig undan.  Efter en sådan djupdykning kan det – med rätt politik – följa ganska många år med god tillväxt, säger Robert Boije.