Riksrevisionens kritik: Förskönad bild av ändrade inkomstskatter

Under perioden 2011–2023 gjordes en lång rad förändringar i reglerna för inkomstskatten. De största reformerna har varit höjningar av grundavdraget för personer över 65 år och jobbskatteavdraget.

Riksrevisionen har granskat regeringens redovisning till riksdagen av effekter på sysselsättning, antal arbetade timmar och inkomstfördelning av föreslagna skatteförändringar.

Riksrevisionens granskning visar att ändringarna sammantaget har lett till skattesänkningar på ungefär 100 miljarder kronor om året. De har också lett till en jämnare inkomstfördelning, med färre hushåll som har en låg ekonomisk standard. För den grupp som tjänar allra minst har skattesänkningarna dock inte inneburit några nämnvärda förbättringar. Det framgår av ett pressmeddelande.

En annan effekt av skatteändringarna är att förutsättningarna för en hög sysselsättning ökat. Allt annat lika har skattesänkningarna ökat sysselsättningen med ungefär 25 000 nya jobb, enligt Riksrevisionens bedömning. Det ger i sin tur en större skattebas som ökar skatteintäkterna för staten. Med det inräknat är statens kostnader för skatteändringarna ungefär 90 miljarder kronor om året.

Granskningen visar samtidigt att incitamenten att arbeta har försvagats av höjda ersättningar, till exempel höjd ersättning i arbetslöshetsförsäkringen och höjt tak i sjukförsäkringen.

– Hur höjda nivåer i ersättningssystemen påverkar de långsiktiga förutsättningarna för hög sysselsättning är osäkert, men sannolikt motverkar det de önskade effekterna av sänkta skatter, säger Anna Brink, projektledare för granskningen.

Granskningen omfattar de analyser som regeringen gjorde av skatteförändringarnas förväntade effekter. Den övergripande bedömningen är att regeringen har givit en ofullständig och delvis förskönad bild av hur ändringarna skulle påverka sysselsättning, antalet arbetade timmar och inkomstfördelning.

Detta gäller höjningarna av grundavdraget för personer över 65 år, som har inneburit en skattesänkning med ungefär 40 miljarder kronor om året. Det gäller även de höjningar som gjordes av marginalskatterna för personer med de högsta inkomsterna.

– Regeringen redovisar effekter på sysselsättning och antalet arbetade timmar på ett bra sätt när effekterna förväntas vara positiva. För förslag som kan antas få negativa effekter redovisas däremot inga beräkningar alls, säger Anna Brink.

Riksdagen har därmed fattat beslut om förändrade skatteregler som kan antas påverka arbetsmarknaden negativt utan att ha haft tillgång till underlag som tillräckligt väl beskriver de förväntade konsekvenserna.

– Regeringen borde ha redovisat effekterna av skatteförändringarna för riksdagen. Då hade riksdagens beslut grundats på ett mer tydligt och rättvisande underlag, säger riksrevisor Helena Lindberg.

En orsak är att regeringen saknar relevanta modeller för att analysera de äldres arbetsutbud. När det gäller redovisningen av de förväntade effekterna av höjda marginalskatter, till exempel genom avtrappningen av jobbskatteavdraget, finns det dock etablerade modeller som enligt Riksrevisionens bedömning borde ha använts.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att

• förbättra konsekvensanalyserna i sina propositioner på området
• utveckla en modell för att beräkna effekter på de äldres arbetsutbud.