Riksbanken höjer styrräntan till 3 procent

Den svenska inflationen är mycket hög och ökade mer än väntat till drygt 10 procent i december, mycket på grund av energipriserna. Men även bortsett från energipriserna är inflationen hög och stigande.

Den höga inflationen urholkar hushållens köpkraft och gör det svårt för dem och företagen att planera sin ekonomi.

– Det är viktigt för förtroendet för inflationsmålet att inflationen faller tillbaka tydligt i år och mycket tyder på att så blir fallet. Men det är osäkert om inflationen kommer att falla tillräckligt snabbt och djupt, inte minst eftersom den underliggande inflationen fortfarande stiger. Om kronan dessutom fortsätter att utvecklas svagt blir det betydligt svårare för Riksbanken att varaktigt föra tillbaka inflationen mot målet. En starkare krona vore i det här läget önskvärd, skriver Riksbanken i sitt pressmeddelande.

Stramare penningpolitik för att värna inflationsmålet
Direktionen bedömer att penningpolitiken behöver stramas åt för att få ner inflationen och värna inflationsmålet och har därför beslutat att höja styrräntan med 0,5 procentenheter till 3,0 procent. Prognosen indikerar att styrräntan sannolikt kommer att höjas ytterligare under våren. Inkommande data och hur de påverkar inflationsutsikterna kommer fortsatt att vara viktiga för penningpolitikens utformning.

Direktionen har även beslutat att minska Riksbankens värdepappersinnehav i snabbare takt genom att tills vidare sälja nominella och reala statsobligationer med längre löptider till ett nominellt värde av 3 respektive 0,5 miljarder svenska kronor per månad, med start i april. Riksbanken kan komma att förändra volymer och villkor om marknadsförhållandena är ogynnsamma. Riksbanken planerar inte att sälja sitt innehav av icke-statliga obligationer. Vidare har direktionen beslutat att erbjuda större volymer riksbankscertifikat, motsvarande banksystemets hela likviditetsöverskott, i de veckovisa penningpolitiska operationerna.

Såväl försäljningen av statsobligationer som den ökade mängden riksbankscertifikat väntas framförallt bidra till att riskfria marknadsräntor stiger något och att mängden säkra och lätt omsättningsbara tillgångar på den svenska marknaden ökar. Detta kan underlätta för utländska aktörer att investera i svenska tillgångar och dessutom förbättra de finansiella marknadernas funktionssätt. Sammantaget kan detta bidra till en starkare krona och förbättra Riksbankens möjligheter att dämpa inflationen.

Åtgärderna är ett steg mot en normalisering av Riksbankens balansräkning och styrsystem när stödåtgärder under coronapandemin har avvecklats och penningpolitiken stramas åt med en högre styrränta.

Stigande priser och högre räntekostnader är kännbara för hushåll och företag, och många hushåll får betydligt högre levnadsomkostnader. Det skulle dock bli än mer kännbart för hushållen och för svensk ekonomi i allmänhet om inflationen blev kvar på dagens höga nivåer, enligt Riksbanken som bedömer att genom att strama åt penningpolitiken mer nu så minskar risken för att den höga inflationen blir kvar under lång tid och därmed också för en ännu större penningpolitisk åtstramning längre fram.

Med den förda penningpolitiken väntas inflationen sjunka tillbaka i år och stabiliseras nära 2 procent från 2024.

Beslutet om styrräntan tillämpas från den 15 februari. Protokollet från direktionens penningpolitiska möte publiceras den 20 februari.