Riksbanken ger regering och Riksdag ansvaret för ett fungerande betalsystem

Riksbankens undersökning av svenska folkets betalningsvanor visar att nästan alla betalningar görs digitalt, att man ofta handlar online och använder kontanter mer sällan.

Undersökningen visar också att det blir allt vanligare att integrera kortet i mobilen och att användningen av kontanter kan skilja sig mellan olika län.

Situationen för de som inte har tillgång till digitala betalsätt har förvärrats sedan företaget ClearOn lade ned sin tjänst Kassagirot tidigare i år. Och nu anser Riksbanken att det är regering och riksdag som ska säkerställa att alla kan betala räkningar och att utbetalningar från myndigheter kan användas av mottagaren. Hittills har Länsstyrelserna och Post och Telestyrelsen haft i uppdrag att se till att betalsystemen fungerar för alla invånare.

Riksbanken vill också att det ska gå att betala med kort eller ta ut kontanter vid störningar i elförsörjningen eller datakommunikationen.

Ett svenskt digitalt komplement till kontanter, så kallade e-kronor. E-kronor skulle, enligt Riksbanken, ge allmänheten tillgång till statligt utgivna pengar även om kontanterna marginaliseras ytterligare. Det arbetet behöver fortsättas, skriver Riksbanken.

Många andra centralbanker undersöker möjligheten att ge ut digitala centralbankspengar och enligt nuvarande tidsplan ska Europeiska Centralbanken i september 2023 besluta om en implementeringsfas av en digital euro ska inledas.

Swishbetalningar genomförs i ett privatägt system. Från och med i år kan de i stället genomföras i centralbankspengar i Riksbankens RIX-system, något Realtid har skrivit om tidigare. Riksbanken förväntar sig att bankerna flyttar Swishbetalningarna till RIX-systemet på ett säkert och effektivt sätt innan sommaren 2023.