Stigande skuldsättning och krav på nya åtaganden sätter klimatförhandlingarna i COP29 i ett pressat läge. Med ett klimatfinansieringsmål på flera biljoner dollar krävs nya lösningar – men tilltron är låg bland deltagande länder.
Rika länder duckar ansvar för klimatutveckling
Joakim K E Johansson
Uppdaterad: 13 nov. 2024Publicerad: 14 nov. 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Vid FN:s pågående klimatmöte COP29 i Baku står klimatfinansiering i centrum när nästan 200 länder samlas för att besluta om ett nytt och betydligt högre finansiellt mål.
Målet är att tillhandahålla flera biljoner dollar årligen för att hjälpa utvecklingsländer minska sina utsläpp och anpassa sig till klimatförändringarna, men finansieringen möter hård kritik.
Missa inte: Nytt och dystert rekord för världen. Realtid
En stor del av pengarna förväntas nämligen komma från privata investerare och multilaterala utvecklingsbanker – inte från regeringarna själva, rapporterar Bloomberg.
Många utvecklingsländer är skeptiska mot de nya finansieringsplanerna som innefattar ökat beroende av lån och andra privata finansieringsmodeller. Brasiliens klimatsekreterare, André Corrêa do Lago, påpekar att privata och multilaterala aktörer visserligen har en roll i klimatfinansieringen, men att deras bidrag inte får ersätta de rika ländernas ansvar.
”Det måste vara ett komplement”, säger han.
Har väldigt lite inflytande
Sedan tidigare har de rika länderna misslyckats med sitt mål att årligen bidra med motsvarande en biljon kronor i klimatfinansiering till år 2020, vilket påverkat tilliten till processen.
ANNONS
Chris Humphrey från den rådgivande tankesmedjan ODI Global, menar att FN har mycket begränsad kontroll över utvecklingsbankernas investeringar och prioriteringar.
”Det verkar ofta som att FN-systemet vill styra utvecklingsbankerna, men de har väldigt lite inflytande”, förklarar han.
Läs även:
ANNONS
Är det ens möjligt?
Även om multilaterala utvecklingsbanker, som Världsbanken, har lovat motsvarande 1,3 biljoner kronor i klimatfinansiering årligen till 2030, är de föremål för egna prioriteringar – och står dessutom inför kapitalrestriktioner.
En ytterligare risk är den osäkerhet som skapas när Donald Trump återvänder till Vita huset, vilket kan påverka amerikanska medel till dessa banker.
Med dessa utmaningar, och stora nationella budgetunderskott, återstår frågan om huruvida det ens är möjligt att uppnå finansieringsmålen, konstaterar Bloomberg.
Läs även: Ny rapport: Torka, skyfall och stigande dödstal. News55
ANNONS
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
